lördag 24 april 2010

I’ll have my way with you, Frankie

På måndag släpper The Ark sitt nya album! I fredags satt jag, Johanna och Elin och undrade just när det skulle släppas, och samma dag läste jag en recension i aftonbladet. Albumet fick 4 plus. Av Expressen fick det 3. Jag är exalterad, trots att The Arks musik aldrig blir lika magisk för mig som de tidigaste skivorna.

Fast det mest spännande är kanske att skivan släpps tillsammans med en tidning på 100-sidor!


Ola Salo är vacker <3

torsdag 22 april 2010

Someday you're going to come around

Imorgon händer en sak, så oroväckande skitläskig att jag redan är nervös och skakis. Just det, nationellt prov i svenska. 5 timmar av stressande, utmattande hjärnsläpp för att slutligen lämna in en kladdig lapp med ett patetiskt försök till en essä/krönika/annan mer-eller-mindre diffus genre. Eller ja, kanske inte så dramatiskt, men inte långt ifrån.

Ett plus är ju dock de uteblivna andra lektionerna som annars skulle ha förgyllt vår fredag. Meh. Jag förbereder mig för morgondagens prövning genom att googla "fina svenska ord" och klippa naglarna för att inte få skavsår när jag skriver (Jag skämtar inte ens, det händer mig och mina klor då och då).

Idag fyller min kära mamma år, grattis mamma! Hon är på kryssning för tillfället (Egentligen skulle hon flyga till London, men Eyjafjallajökull sabbade det).

Nu ska jag sova! Önska mig lycka till! (Med provet alltså, jag ska nog klara av att sova utan era lyckönskningar)

Dagens låt: I Will Come Again - Bobby Birdman (Drömsk...!)

måndag 19 april 2010

You appear just like a dream to me

God Kväll! Jag är på bra humör och ignorerar matte! Det är toppen!

Miley Cyrus släpper ny musik i sommar och jag är jätteglad för det. Albumet ska tydligen heta I can't be tamed. Jag ser med förväntan på hur hon har växt upp och hoppas att det är alldeles lagom trashy!

Dagens babe:

torsdag 15 april 2010

They say it's mah birthday...

Det är sant, jag är nu 18 år. Myndig.

Hela Pernilla var hos mig och firade tidigare ikväll. Så här såg det ut:
Jag fick smällkarameller som det stod budskap i! Och en gosedjurspingvin som syns bakom lågan av gnistror i bilden. Den heter Senapen. Efter att mamma sa "Kan jag få se på den?" och förskylda Agnes hörde "Kan jag få senapen?". Senapen är himla söt och go.

Jag fick också en ascool Plasma light (den är därbak i bilden, men ljuset försvann pga av blixten). Den ser ut så här ungefär, fast ljustrimmorna rör på sig hela tiden så de fastnar ingebra på bild:
Photobucket
När man tar på ytan följer strimmorna efter och det är ashäftigt!!!!

Jag har fått massor av grattisönskningar på facebook. Jag känner mig lite dum för att jag inte använder facebook och har koll på andras födelsedagar. (men tack ändå!)

måndag 12 april 2010

Would you ask Michael Jordan if he's black?

Suck. Att vara ett fan av Johnny Weir är att varannan vecka hamna i en diskussion om det är okej att kalla honom gay eller inte.

Vad jag alltid antagit:

Johnny Weir har inte sagt ”I’m gay” för att det är självklart i hur han är och hur han beter sig och vad han säger. Att han inte officiellt ”kommit ut” beror inte på att är obekväm med att etiketteras, utan att tycker att proceduren är onödig och att han ogillar att alla antas vara hetero tills de säger något annorlunda.

Hur vissa andra ser på saken:

Att när Johnny säger att hans sexualitet är irrelevant menar att han inte vill att folk ska spekulera och varför kan inte bara få vara sig själv, utan någon etikett.

Jag har aldrig sett Johnny ta illa upp när någon kallat honom gay, så när folk tar illa upp å hans vägnar blir jag en aning irriterad. Men samtidigt, är det okej att anta någons sexuella läggning grundat på hur de klär sig och beter sig? (Ja)

Det är inte ens som om Johnny har klarat sig undan homofobin genom att inte säga orden. Adam Lambert får leva med att beskrivas som ”openly gay singer”, medan Johnny blir kallad ”flamboyant figure skater”; bådas yrken kommer i andra hand.

ETA: För ett tag sedan skrev jag på en namnlista om att höja värdet på kvadrupplarna i konståkning. Igår fick jag ett mejl från skaparen, som bad mig att sprida den till svenska fans och undrade om hur svenska konståkningsförbundet såg på kvadruppeln. Jag känner inte till någon svensk fansite för konståkning, men jag kan länka den här! Now, figure skating is in crisis. Den är otroligt välskriven och tar upp fler problem med det nuvarande poängsystemet kvadruppeln. Jag är inte särskilt insatt i hur allt fungerar, och jag vet ärligt talat inte vad som behöver förbättras med systemet. Men skriv på om du har lust!

lördag 10 april 2010

A toad, madam?


Hej!

Lovet är nästan slut. Som vanligt hatar jag mig själv för att jag inte gjort allt viktigt jag hade planerat att göra under lovveckan.
Panikångest smyger sig på. Nåja.

Det har varit ett bra lov, förutom att jag har varit alldeles för slö.
Slagstaglass, grill-picknick, vandalism, Fantomen på Operan, lunchdejt, sms, för sena kvällar, vårljus, fint umgänge.

En dagens låt skulle sitta fint... Fortsätter med Fantom-tema.

Dagens låt: Music of the Night
....................- Andrew Lloyd Webber, The Phantom of the Opera ......................(2004)

Dagens hunk(babe) : Christine Daaé, spelad av Emma Rossum

lördag 3 april 2010

Joy. Discovery. Invention.

Glad påsk!!

De senaste tre dagarna har jag blivit påmind om hur otrevligt det är att ha feber. Jag hade en lång och panikartad dröm om hur jag bodde på en sten och inte kunde komma av den. Men nu är jag sval igen.

I tisdags ringe de från McDonalds och bjöd mig på en andra intervju. Då blev jag glad och svammlade lite och hon sa "Haha, vad kul att du reagerar så!". Det blir en one-on-one intervju och jag har lyckats hittils med att inte vara nervös genom att inte tänka på det, men det håller nog inte så länge. På tisdag händer det.

Jag har fått 5 stycken påskägg med godis. Även fast jag innan hade sagt att jag kunde tänka mig ett par strumpor istället (Och menat det, bör tilläggas). Jag mår lite illa efter bara några bitar och jag blir tjock som en bakpotatis bara jag tänker på allt godis.

Vet ni vad jag saknar? En poll.

Stockholm Ice

Aahh, jag kom precis hem från Stockholm där vi såg Stockholm Ice.
Lisa, du borde vara avundsjuk för det var amazing. Stephane gjorde mig breathless och Evgeny Plushenko, som jag tidigare bara tänkt på som en man med rolig näsa, var fantastisk. Han gjorde mängder av kvadruplar och det var ganska kind of amazing.
Stephane Lambiel fyllde 25 år och vi fick sjunga Happy Birthday för honom efter hans första nummer, han blev glad och log sådär charmigt som bara Stephane kan. Han hade två nummer, det sista var bäst, då åkte han till "Ne me quitte pas" och jag kan inte hjälpa det med det är en vacker låt som passar honom väldigt bra, dessutom hade han på sig en outfit som gjorde att han såg ut som en prins. Jag förstår inte hur han lyckas göra alla sina nummer till ett konstverk, ett vackert konstverk med massor av känslor. Dom intervjuade honom också, och Stephane var väldigt söt och sa att Sverige var bra.

Den yngsta konståkaren som var med var bara nio år, han var väldigt duktig.

Jag önskar att jag hade en tidvändare så att jag kunde åka tillbaka i tiden och se allt en gång till. Och igen. Och igen. Och igen. (you get the picture).

Nu tänker jag sova, vi fick vänta på tåget i tre timmar och det var faktiskt ganska jobbigt.
Godnatt!

fredag 2 april 2010

Did you think that you were dreaming?

LOV. YAY! YAY! YAY! YAY!

Idag har vi firat påsk i mitt hus! Farmor och morbror Lars är fortfarande här. En hare satt på vår gräsmatta i flera timmar och solade sig, det var väldigt passande.

Igår fick vi massor av låtar av Mattias till spellistan, och en av dem var Counting Crows – Round Here. Min reaktion var någonting i likhet med detta. Det är min absoluta favoritlåt (jag har säkert skrivit om denna låt förut, men whatevs, I LAHV IT). Jag tycker fortfarande jättemycket om Panic! at the Disco’s cover på den. Och jag har flera stycken live-versioner, en av dem som jag nu tänker dela med mig av! Den är över 11 minuter lång!!!

Dagens låt: Counting Crows – Round Here

Idag var Elin på Stockholm Ice, en konståknings show. Jag hoppas på att hon postar om hur det var nån gång i den närmsta framtiden. För jag är avundsjuk och hade gärna velat gå. Stephane Lambiel var med, och han fyller 25 år idag.

Stephane och Johnny Weir.