torsdag 9 september 2010

Jag kan i alla fall skratta åt eländet

Idag har inte varit en dålig dag, men det har hänt mig ett par dåliga saker.

När jag, Elin och Johanna skulle cykla till skolan vid 11-tiden råkade jag cykla in i ett stängsel. Jag var glatt på väg framåt på cyklelbanan, då jag fick för mig att rätta till min tröjärm och så tappade jag balansen och styrde in i ett stängsel.

När jag efter skoldagens slut var på väg till körskolan för en lektion, kände jag mig lite hungrig och nästan som om jag var på väg att få blodsockerfall. Jag tittade på mobilklockan för att se om jag hade tid att springa in i en affär och köpa en Snickers. När jag tittade upp var jag på väg rätt in i en man, också han på cykel, och eftersom jag använde min systers cykel vars bakbroms inte är särkilt bra, hade jag inte tid att stoppa innan jag for rätt in i honom. Vi ramlade båda ner på marken. Han låg kvar och sprattlade en stund. Våra cyklar krokade in sig i varandra. Men vi klarade oss båda två relativt oskadda.

Jag köpte aldrig någon Snickers, min körlektion gick ganska dåligt och nu sitter jag här hemma och väntar på pannkakor.

3 kommentarer:

Agnes sa...

Hoppas att pannkakorna smakade bra i alla fall :/ haha, stackare!

julia sa...

Haha vad kul att jag har en sån entusiastisk läsare :D

Ja och tjuvlyssnat är nästan ännu värre...

Oj, men varför styrde inte mannen undan? Vad hade han för ursäkt?

lisa sa...

Pannkakorna var mycket goda.

Och mannen dök liksom upp bakom en dåligt parkerad bil, så han hade inte så bra koll på mig heller och hans enda utväg hade vart att styra in i bilen. :/