torsdag 24 september 2009

We’re hiding behind skin that’s too tough

Jag håller på och läser i psykologiboken igen, just nu om kön och genus, för att de begreppen förvirrar mig. Visst finns det manliga och kvinnliga saker, men vad är det som gör någon till man? Och transexualitet, intergender, allt sådant är en aning förvirrande. Bara en sån sak som att det enbart finns omklädningsrum till män och kvinnor! Om man inte passar in i någon av dem så har man ingenstans att gå. Jag kan inte påstå att jag tänker på mig själv som ”kvinna” särskilt ofta, men jag trivs i den identiteten utan att fundera över det. Fast när jag funderar över det så undrar jag varför.

Men iaf, det finns ett väldigt spännande exempel i boken (sid 280 för er som äger den)!

Det handlar om en sexuell abnormitet (kombination av mutation och inavel) som uppstod hos 18 individer i ett 20-tal besläktade familjer. De föddes med ett utseende som gjorde dem till flickor och de uppfostrades till flickor ända fram till puberteten - då testiklar och penis växte fram och de fick djup röst. 17 av dessa individer valde att ”bli män”, de attraherades av kvinnor, fick barn och skaffade sig typiskt manliga intressen. Endast 1 behöll sin kvinnliga identitet.

Det var på grund av hormoner som avvikelsen skedde. Så exemplet kan visa hur stor påverkan hormoner har, i och med att när de manliga hormonerna kom så fick individerna manliga egenskaper. Men det kan också visa hur starka de sociala förväntningarna är, eftersom när de här individerna såg ut som män så väntade sig omgivningen att de skulle bete sig som män. Kanske var det då enklare för dem att också bete sig som män, istället för kvinnor med mycket djup röst och skägg.

Det här med könsidentitet är klurigt!

Inga kommentarer: