Tristan och Isolde

Jag tittade nyss på Tristan och Isolde från 2006. Emma lånade ut den till mig, för hon tyckte att den var bra och att jag borde se den. Jag såg den med Mamma. Den var bra, men de hade ändrat historien så mycket att massa tragik gick förlorad. Jag förstår att man måste anpassa berättelser när man filmar dem, men jag kan inte se varför dessa förändringar var nödvändiga.

Jag menar, originalberättelsen är ännu mer tragisk och sorglig och gripande. Kärleksdrycken var inte med alls. Isolde med de vita händerna var inte med alls. Och det underbara slutet var ändrat så att det inte alls var lika hemskt längre. Nåväl.

Igår gjorde jag, Alice och våra kusiner en snögubbe. Fast det blev en snögumma. Eller, kanske rättare sagt, en snöbabe. Liksom, kurvor. När vi var klara upptäckte vi hon står alldeles utanför någons vardagsrumsfönster. Det var roligt. Nu är hennes kurvor säkert översnöade.

Mina kusiner har åkt hem. Det är lite tråkigt.

Jag har ett snyggt ljus på mitt rum. Jag använder en gammal cool vinflaska som ljusstake, och det rinner ner massa stearin på flaskan. Det ser snyggt ut.

Imorgon är det Balsta, vilket betyder att jag ska få plugga in min skinande nya bas i en förstärkare.

Julen är slut när som helst. I melladagarna planerar jag att ta tag i skolarbetet. (HA-HA-HA!)

Jag ska låta bli att be om ursäkt för detta onödiga inlägg. För det är ditt eget fel att du slösar bort ditt liv genom att sitta framför datorn och läsa värdelösa bloggar, istället för att studera/sporta/musicera/vara kreativ/vara produktiv/skaffa dig en framtid/ägna dig åt att ha ett liv.

God natt!