Titteli-titel!

Idag hade jag två lektioner, varav en var filmtittande. Inte så illa.
Slutade halv två och cyklade till biblioteket. Där läste jag ett par Sherlock Holmesnoveller igen. Mr Holmes är min nya idol. Jag läste senast Det Tomma Rummet, novellen där Holmes återuppstår, efter att i Det Sista Problemet blivit dödad i en närkamp med ärkefienden proffesor Moriarty, och tagit livet av honom på samma gång. (Anledningen till Holmes död var att Doyle var så less på honom, men efter påtryckningar från sin läsarkrets återkom detektiven tio år senare - under förevändingen att denne tvingats iscensätta sin egen död för klara sig undan Moriartys hämndlystna medhjälpare.)
Stog även och stirrade på bokryggarna i fantasyhyllan en god stund, i ett försök att återfinna inspirationen. Men nej, uppenbarligen lockas jag inte av fantasy för tillfället.

Efter bibliioteksbesöket cyklade jag till Rothofsparken. Det har blivit mitt nya favoritställe! Jag låg där i gräset och halvslumrade i en timme ungefär. Sedan återstod bara en massa fiolspelande. Efter repetitionerna med Gökstensstråket och symfonin gick jag och Tollan till Eskil och repeterade med balettdansöserna. Jag har en tendens att trippa omkring på tå och göra spontana piruetter i köket efter repetitioner med dansarna!

Jag inser att det här inlägget blev fullkomligt värdelöst. Det liknar mest någon slags loggbok över Agnes inte så intressanta liv. Vad kan jag göra för att liva upp stämningen måntro?
Inget alls, för det visar sig att klockan nästan är elva, och det betyder läggdags för Agnes.

Kommer ingen orka skriva blogginlägg, nu när vi plötsligt har Twitter?

På återseende!