Från plugg till fiolrelationer

Jag fattar kemin!
Det är helt otroligt, för jag har aldrig förstått mig på kemi i hela mitt liv. Det har varit mitt hatämne. Men nu fattar jag! Och jag tycker till och med om ämnet! YAY!

Jag har räknat "rådjur" hela eftermiddagen, för en biologilab. Det handlar om populationsberäkningar. Mina rådjur är små papperlappar, och vissa får svarta prickar på sig.
Förresten så stämmer inte den här metoden. Resultaten blir fel.

Nu ska jag sluta prata om plugg. Snart är det lov.

Idag fick Maria låna min fiol. För jag hade den med mig till skolan, men bestämde mig för att inte gå på symfonin, och hon skulle gå men hade glömt sin. Så hon fick låna min.
Det kändes jätteläskigt att bara lämna den ifrån sig sådär. Den är liksom MIN, jag kan inte komma på någon ägodel (förutom Simba) som jag ser som mer personlig än min fiol.
Det är konstigt, för den är liksom likadan som de flesta andra fioler. Men vi har gått igenom så mycket tillsammans, och vi har lärt känna varandra väl. Och vi har förtroende för varandra. Vi tillhör varandra. *kasta öm blick bort mot instrumentlådan*

Förutom min nuvarande fiol så finns det en till som jag ännu minns med lika mycket ömhet. Det var en hyrfiol som jag lånade av musikskolan, innan jag fått min egen. Den hade ett hack. Det var svårt att lämna den ifrån sig, det kändes fel, för jag såg verkligen på den som min. Av de många fioler jag hyrde innan jag fick min egen är det bara just den som jag fick en speciell relation med.

Maria sa att det hade gått jättebra att spela på min fiol.

HUR gick det här till? Jag hade inte en tanke på fioler när jag började inlägget.
Hehehe. Det kanske bara är musiker som förstår sig på sånt här, för detta måste uppfattas som ett riktigt underligt inlägg. Nåväl.

Dagnys låt: Blackout
...................- Senses Fail