"När jag till slut kom i den situationen att jag kunde ge verkligheten en teoretisk grundval och pröva teorin på verkligheten var jag skyddad för faran att antingen kvävas av teorin eller förflackas av verkligheten." .
....................................................- A. Hitler
.
Idag har jag varit på biblioteket och lånat böcker! :D Jag återvände hem med inte mindre än åtta volymer. Nu måste jag bara finna ro att läsa. Jag har på sistone blivit en rastlös person.
.
Jag lånade: Liftarens Guide till Galaxen (Adams, D.), Berättelsen om Pi (Martel, Y.), Myrorna (Werber, B.) och två novellsamlingar och en roman om den förträfflige Mr. S. Holmes (Doyle, C.). Jag letade efter Fågeln som vrider upp Världen men den var utlånad.
.
Jag satt också och läste Min Kamp (Hitler, A.) under ett par tunga men högst intressanta timmar. Ack, dessa bisatser! När jag slutligen når en punkt har jag för länge sedan glömt bort vad meningen egentligen började med att beskriva. Visst, jag överdriver, men jag behövde make:a min point. Hans skrivsätt tar några sidor att komma in i, men även då har jag ibland svårt att tillgodogöra mig innehållet. Jag ser inte desto mindre fram emot att fortsätta följa hans tankeutveckling och hans lärdomar och hans väg till makten. Än så länge är han en blivande artitekt, om än en ovanligt ambitiös och ideologiskt engagerad sådan. Han har just ägnat en fem - sex sidor åt att passionerat kritisera socialdemokratin som rådde i dåtidens Wien, och visar ännu inga tendenser att närma sig slutet på sitt fördömande av "den oförskämda andliga terrorisering" och "det upprörande missbruket" av folkets "mänskliga frihet" som massan faller offer för, icke anandes ideologins "inre förryckthet".
.
Hans "drömda lycka" var under större delen av hans uppväxt att få utbilda sig till konstmålare. Detta satte sig hans far tvärt emot och stod fast vid att hans son skulle studera till statstjänsteman. Hans far dog emellertid när Hitler ännu var ung. Det ledde till att han som tonårong hoppade av realskolan (där han utvecklat ett brinnande intresse för historia, till stor del tack vare en av honom själv rikt komplimerad lärare vid namn Pötsch) och for till Wien för att visa upp sina talanger. Fast övertygad om att han skulle bli antagen till konstskolan trodde han sig gå sin dröm till mötes. Nekandet blev ett oförutsett slag.
Men unge Hitler hämtade sig snabbt och bestämde sig för att bli arkitekt. Under tiden studerade han frenetiskt ideologi och socialvetenskap, och han hängav sitt intellekt åt vidkommande områden. Han formade sig en uppfattning och åsikt genom att, till en början, passivt betrakta samhället. Han hade en klar bild av bottenskiktet, eftersom han själv hade mycket ont om pengar och tvingades leva knapert på ströjobb. Han tyckte sig se hur folket förrådes av staten och ansåg att de eländiga levnadsförhållandena var orsaken till den förfärande bristen på tysk stolthet och lojalitet gentemot faderlandet.
.
Ungefär så långt har jag kommit. Jag hoppas hinna igenom boken innan lovet är över. Vi får väl se om jag har tålamod att fortsätta till the end.
.
"Att 'lära sig' historia betyder att söka och finna de krafter som utgöra orsaken till de historiska händelser som utspelas inför våra ögon."
.
Man kan ju inte låta bli att spekulera i hur historien hade sett ut om han blivit antagen till konstskolan i Wien, och nått sin "drömda lycka".
.