These are crazy times down at Costello music

Girl #1: So, during history I was blowing bubbles with my gum and...
Girl #2: Who's bubbles?
Girl #1 (continuing, uninterrupted): I got it all over my glasses just as my history teacher looks at me! He just stood up there laughing for a good five minutes, and no one knew what he was laughing at because I managed to get it back in my mouth before anyone could see.
Girl #2: Wait, what?

via Overheard Everywhere, Mar 23, 2009

Heh. Det påminner mig om imorse när Markus berättade att han var tvungen att gå upp halv 11 igår (vi hade studiedag) för att sotaren skulle komma. Oskar avbröt honom med "Vem fan är sotarn?". Sen kom Alex och berättade om vilken panik han fått i morse när hans arm hade domnat bort! Han trodde han skulle dö eller förlora armen eller nått. Det var jättelustigt, alla skrattade åt honom.

Jag funderar ibland över musiktriangeln Patrick Stump-Elvis Costello-Nick Jonas.

För att Elvis Costello är både Patrick's och Nick's idol. Och Elvis är med på en Fall Out Boy- låt, men han sjöng in allt i sin egens studio och skickade sen det till Patrick. Så Patrick har inte träffat Elvis.

Nick däremot fick intervjua honom för Rolling Stone, bara för att de fick reda på att Elvis var en av hans idoler.

Och Nick gillar Fall Out Boy. Jag vet inte riktigt hur mycket eller så, men endå. Äsh, jag vet inte ens vart jag vill komma med detta. Jag tänkte kanske att Nick liksom började lyssna på Elvis Costello efter Patrick Stump. Eftersom Fall Out Boy kanske är lättare att börja gilla för någon i hans ålder. Och det vore himla lustigt, för så gör man ju. Jag gör det precis nu, lyssnar på Elvis Costello för att Nick och Patrick gillar honom.

Men i Nick's familj är säkert Elvis Costello mycket vanligare, hahah.

I alla fall så kan jag höra Costello i både Patrick och Nicks röster. Mest Patricks. :)

Nick J is off the chain

Min mamma sa nyss att hon förstod att jag gillade Jonas Brothers, för det har jag i generna lite.

Haha. Det är så att vi har köpt ny bänk/hylla-sak i vardagsrummet och vi har kopplat in vinyl-spelaren i sterion. Och hon spelade Elvis Costello för mig. Vilket är en Nick Jonas idoler och inspirationer.

Det faktum att vi nu har en fungerande vinyl-spelare får mig att önska att jag hade Pretty. Odd. på vinyl. Det vore coolt!

Å andra sidan kan jag ploppa in mina tre Fall Out Boy skivor i cd-spelaren och må jättebra. Jag vet inte vad hälften av deras låtar handlar om, de är så fullproppade med metaforer som jag inte förstår.

På tal om metaforer så sa Johanna det här igår:

Barn är som omogen frukt. Ingen tycker om omogen frukt, men det blir ju gott sen.

Hahah. Vi tittade på Mio, min Mio. Visste ni att den inte var svensk? Det visste inte vi! Inte heller visste vi att det var Christan Bale som spelade Jum-Jum!

Nick J in his Elvis Costello shirt and old man!cap looking mightily attractive: