Igår var Amy Diamond med på Så ska det låta och hon påminde mig om varför jag tycker så mycket om henne.
I motsats till Miley Cyrus, som klär sig och beter sig vuxet (och jag älskar henne for det), så ser Amy likadan ut som hon gjorde för 4 år sedan. Hon klär sig liknande, hon för sig liknande och jag har ibland svårt att begripa att hon är lika gammal som mig. Och lika gammal som Miley.
Så, hon gör mig glad för att det är så uppfräschande med att växa upp sakta. Och med att inte försöka bryta sig ur ”barnpoppen”. Hon kommer förmodligen syssla med musik hela sitt liv och hon har lång tid på sig att utvecklas.
Tänka sig att jag ironisk började gilla henne bara för att vi är födda samma dag och samma år. Och nu älskar jag henne helt oironiskt.
