It's the end of an era

Jag håller på och läser om Dödsrelikerna och igår, när jag inte alls hade kommit särskilt långt, griptes jag av ett hysteriskt skrattanfall som mitt i förvandlades till gråt. Jag läste delen där Harry hade lämnat Privet Drive och klarat sig undan Voldemort och dödsätarna, men eftersom att dödsätarna väntat på honom och visste att han skulle flyttas denna dag så misstänker de som rest med Harry att de har en bedragare ibland dem. Harry säger med höjd röst att han litar på alla där, och att om någon undsluppit något så var det av misstag. Fred Weasley, rolig som är, säger "Bra rutet, Harry." Bra rutet! Ingen annan än en Weasley-tvilling skulle säga så. Och jag började skratta högt, och sedan kunde jag inte sluta. Men mitt i mitt skratt om vilken underbar sak att säga det var, började jag gråta. För att Fred dör i slutet av boken. Han dör. Alla känslor överrumplade mig.

Men nu undrar jag lite hur mycket av humorn i böckerna som tillkommit i översättningen Jag tittade nyss efter, och i originalet säger Fred bara "Well said, Harry". Inte rutet. Varför översatte Lena Fries-Gedin det till rutet?

Den här gången när jag läser den på svenska har jag verkligen märkt att det inte är originalspråk. Så där som man gör, när dialogen inte riktigt flyter på och vissa saker låter konstigt. Jag la aldrig märke till sådant när jag var yngre. På sidan efter det jag nyss nämnt frågar Harry Lupin "Tycker du att jag är en dumbom?". Dumbom. Som om någon vettig 17-åring skulle använda ordet dumbom. Haha.

Imorgon är det dags för premiären av sista filmen. Jag måste erkänna att jag har lite ångest.

Jag ömkade mig lite för mamma om hur tungt det kändes och hon sa förstående att det verkligen är slutet på en era. Och jag blev lite paff över hur hon ordagrant citerade Oliver Boyd and the Remembralls mest kända låt, och inget annat kan så väl beskriva hur det här känns.

Don’t you ever wonder what
Will happen when it ends
How can we let go of the
Ones who we call friends
And I know, it’s only a story, but
For so many it’s more than that
It’s a world, all on its own where we
Want to put on the sorting hat

Dagens låt: Oliver Boyd and the Remembralls - End of an Era (acoustic version)

Jag vill bli skådespelare när jag ser den här bilden. Se vad söta de är.

Jag gillar Bonham Carter, hon är cool.

Oj vad stor bilden var.

Let you put your hands on me in my skin-tight jeans

Senast igår klagade jag till Johanna att det var svårt att ändra bakrund på bloggen. Det visade sig vara jättelätt! Höh. Så nu ser bloggen ny ut. Blev det fult? Jag är inte säker. Den blev lite grå och tråkig.

Dagens hunk: Darren Criss

Han spelade Harry Potter i A Very Potter Musical, och nu är han med i Glee. Han är underbar i Glee. Jag har lyssnat på hans version av Teenage Dream (mp3) pinsamt många gånger denna vecka. Han egna musik är också fin (Human är min favoritlåt).

6 dagar kvar

Idag kom jag hem från skolan och kände mig lagom inspirerad och fokuserad. Jag slog upp filosofiboken för att läsa vad den hade att säga om feminism (istället för att göra viktigt skolarbete lol), men jag läste ingenting. Istället fastnade jag på Mark Reads Harry Potter och sedan på tips om hur man ska bete sig på The Wizarding World Of Harry Potter, temaparken i Orlando, Florida.

Åh, åh, åh, det låter fullkommligt underbart. Hogsmeade! Hogwarts! Chokladgrodor! Honungsöl!

Jag var så glad att jag spydde lite ord till mina föräldrar, som självklart var tvungna att dra ner mig på jorden igen. DU HAR INTE RÅD LISA, USA ÄR JÄTTEDYRT. VARFÖR SÖKER DU INTE JOBB, DIN USLA UNGE? (okej, kanske inte det där sista). Jag älskar dom, men ibland känns det som om de inte kan låta mig vara lycklig. Mamma bara måste skjuta ner mina lyckobubblor. Denna gång kan man väl diskutera om det var välförstjänat, jag skulle nog behöva ett jobb som får mig att ta tag i mitt liv.

Men jag kände mig riktigt misslyckad ett tag. Och vi har inte kommit så långt i våra USA-planer. Hur ska vi ha råd? Till HP-världen har jag nog så det räcker, men om vi ska spendera lite längre tid där? Har vi verkligen råd att köpa en bil?

Är det smart att åka till HP-världen först, när man lär köpa en massa grejs där, eller borde vi avsluta med den? Men hur vet vi då att vi har tillräckligt med pengar att spendera där?

USA, VARFÖR ÄR DU SÅ LÅNGT BORTA :(

Dagens låtar:

• Ministry of Magic - The Bravest Man I Ever Knew
• Ministry of Magic - Snape Vs Snape

För att de är de två bästa Wizardrock-låtar jag vet. Båda om Snape, och de har gjort mig lite blankögd mer än en gång.

Ps: Det här nu min alldeles egna blogg. Tjusigt va? 10:de inlägget i rad och därmed är jag

ensam på hela första sidan.

It is our choices, Harry, that show what we truly are, far more than our abilities.

Hej.

Jag hade tänkt vänta med att tipsa om detta tills jag faktiskt läst klart, men nu kan jag inte hålla mig längre:

Mark Reads Harry Potter

En 27-årig grabb från USA läser hela Harry Potter- serien, och recenserar varenda kapitel med ömsom smarta tankar och roliga reaktioner. Åh, vad bra han är. Åh, vad jag älskar Harry Potter. Jag har kommit till mitten av Halvblodsprinsen och lät nyss ett par tårar glida ner över kinderna medan jag tänkte på Harry och Dumbledore. Att läsa MRHP är som att återuppleva böckerna på ett smidigt sätt, samtidigt som jag får fundera på innehållet. Det är MAGISKT.

Det är 11 dagar kvar tills Deathly Hallows del 1 har premiär. Jag kan inte minnas att jag någonsin varit så här förväntansfull för en film. Det är delvis för att jag accepterat att filmerna aldrig kommer att vara detsamma som böckerna, och att det är okej. Det gör inget. Men också för att endast filmerna är kvar nu. Och jag älskar Harry alldeles för mycket för att släppa taget.

You were the prettiest thing I ever stole

Citat som detta är utgör alltid ett dilemma för mig:

"I think I've always been bisexual. I mean, it's something that I've always been interested in. I think people are born bisexual, and it's just that our parents and society kind of veer us off into this feeling of 'Oh, I can't.' They say it's taboo. It's ingrained in our heads that it's bad, when it's not bad at all. It's a very beautiful thing." - Billie Joe Armstrong

För att hålla där, Mr Armstrong, du är en fin människa och din syn på sexualitet är trevlig och så. Men att alla skulle vara bisexuella är så himla BLAH för mig. Vilka man attraheras av är inget val man gör, vissa försöker faktiskt och det fungerar inte. Har sett liknande citat av bl.a. Björk och Megan Fox flyta omkring.

Dagens babe:Emma Watson

Hon har tydligen klippt av sitt hår! Hot damn O__O

Hagrid är rolig att krama

'Sup puppies!

I torsdags var vi och såg Harry and the Potters! Det var rätt så magiskt och underbart och dom var asbra. Vi käkade Jelly beans i kön och sen köpte jag en t-shirt.

Igår var jag på fest med mina arbetskamrater. Vi försökte spela brännboll men det blev för varmt och dessutom gick bollen sönder. Den delades nästan i två! Men sen vann mitt lag i Kubb! Wooo! Det var inte min förstjänst, jag är sorgligt dålig på kubb.

Min arbetskamrat Rikard hade med sig en klump vänner som sedan hade en liten eldshow (coolt!).

Jag vill jättegärna se Where The Wild Things Are.

Jag råkade slå omkull min guld-Buddha och han tappade en arm. :(

Ps.

Like a snake eating its own tail

Tjena

Livet tuffar på etc. Spelscheman till Peace & Love är släppta. Jag gillar vissa delar, ogillar andra. Krocken The Ark-Miike Snow vet jag inte riktigt vad jag ska göra av. Mina allra första musikidoler vs. ett band som jag egentligen tycker bättre om musikmässigt just nu. Nostalgi vs. nytt och spännande. Det blir ett tufft val. Jag är extatisk över Peace & Love om en vecka. Jag tänkte bara säga det, det verkar som att jag upprepar det i varje blogginlägg/konversation/tanke jag har.

I fredags öppnade för första gången The Wizarding World of Harry Potter på Universal Studios i Orlando. Det verkar rätt så spektakufenometastiskt, må jag säga. Tydligen kostade spektaklet 265 miljoner dollar. Officiell hemsida.

Det här är en guidad tur med Daniel Radcliffe. Han är galet charmig och charmigt galen. "Kind of pretty much possibly"

Here comes a feeling you thought you'd forgotten

Good times.

Idag hade jag utvecklingssamtal. Efteråt firade vi hur duktig jag är i skolan med semlor och den nya Geishan med caramel-smak. Den nya Geishan är jättegod!

Jag längtar till lovet!!

It's not that you're not beautiful, you're just not beautiful to me

Teaser Trailer för Harry Potter and the Deathly Hallows:

HALLÅ DÄR. Jag kan knappt tro att vi är på sista boken nu. Under lovet har jag sett både 3:an, 4:an och 5:an och insett att jag tycker himla mycket bättre om dem än vad jag trodde.

Min senaste musik: Jay Brannan (ironiskt nog hittar jag alltid nya saker när jag beställt skivor några dagar tidigare)

Jag såg filmen Shortbus för ett par dagar sedan. Den var väldigt bra, men jag blev extra förälskad i karaktären Ceth, som spelades av Jay Brannan. När jag googlade honom fick jag veta att han sysslar med musik. (synd, tänkte jag, som inte kan glömma hans leende)

Men, det visar sig att han har en jättefin röst och skriver söta låtar med småfyndiga texter. Och nu kan jag inte sluta lyssna på hans musik. Det var ett tag sen jag intresserades för akustisk gitarr.

Dagens låt: Jay Brannan - Half-boyfriend

Ni vet det där gnällande ljudet från när man flyttar fingrarna på gitarren? Jag är smått svag för när de lätena är kvar i låtar. Det är kvar i den där låten.

Nick Jonas and the Administration släpper sitt album om lite mindre än en månad. Jag är lite förväntansfull. De är på turné nu och gör en del covers som Kings of Leon's Use Somebody, och jag förstår inte hur Nicks konstiga gnälliga röst fungerar så bra. Varför tycker jag så mycket om det?

For your entertainment

The sorting hat says that I belong in Hufflepuff!

Said Hufflepuff, "I'll teach the lot, and treat them just the same."

Ja, det är sant. Jag är en hufflepuff-are. I alla fall enligt detta quiz, som var väldigt detaljrikt och välgjort. Jag är inte det minsta förvånad. Jag passade bäst in i elevhemmen i denna ordning: Hufflepuff, Gryffindor, Ravenclaw, Slytherin.

Och kom nu inte och säg att Hufflepuffare är tjocka, tröga, fega och talanglösa!

Hufflepuff students are friendly, fair-minded, modest, and hard-working.

På tal om någonting helt annat: Adam Lambert. Omslaget till hans debutalbum har släppts. LOL. Det är det absurdaste mest lustiga och totalt konstigt galna omslag jag sett. WTF. LOL.

Mitt första inlägg om Adam Lambert! Jag vet inte varför jag har väntat så länge, för han är verkligen en av mina favoritpersoner just nu. Jag tror att jag har väntat på något riktigt bra att visa upp, för att visa hur fantastisk han är (och nu fick ni se hans omslag, bwahaha).

Lady Gaga har skrivit en låt åt honom. Och jag är exalterad för att Lady Gaga är en hit-maker och Adam kommer blir skitstor. Men; jag är inte särskilt förstjust i hennes musik.

Han har även en låt skriven av Muse på sitt album. Muse’s demo can du ladda ner här, låten heter ”Soaked” och jag tycker om den.

He’s dizzy for Lizzy, I'm dizzy generally

Kära vänner!

Den senaste veckan har jag roat mig med att skriva en önskelista. Anledningen till detta är att jag om knappt en månad blir en myndig trollkarl och får använde magi utanför Hogwarts i.e. fyller 17. Det är med glädje jag informerar er om att tidigare nämnda önskelista blir bisarrare (definitivt ett ord) och bisarrare ju längre tiden går. Med tanke på att jag ju faktiska närmar mig att fylla vuxen i mugglarvärlden också, vore det ju praktiskt att önska sig vuxensaker för att förbereda sig på det riktiga livet. "Icke!" säger Johannas inre 4-åring till detta och lägger ännu en totalt onödig och rätt så barnslig sak till listan. Här följer ett utdrag:

Johannas Lista Med Saker Hon Önskar Sig På Sin Födelsedag

Polariodkamera, alternativt digitalkamera, Sminkväska, På drift mot Idaho, Ipod-hörlurar, ”Wasted Little Deejays”-linne från, theviewareonfire.com, The Catcher in the Rye, Pengar, Everything is new av Jack Penate, Fickur, Fin plånbok/portmonnä (inte skinn!!), Hög hatt, Zebrarandigt paraply, Sporrar, Discokula, Slinky

Igår var jag på bio med värnpliktiga bror och krig-är-hemskt-fy-syster. Vi såg Inglorioius Basterds, vilket var en brilljant film på flera plan. Här följer en approximal(mitt minne är inte perfekt) återgivelse av hur disskusionen löd efteråt:

Bror: Och delen när han låtsades prata Italienska!

Yours truly: HAHA åh underbart! Och han den tysta killens sista ord innan alla dog!?

Syster: ...

Bror: Slutet var ju klart oväntat i alla fall!

Yours truly: Ja! och när han karvade swastikas i pannorna på nazisterna! Makabert men underbart.

Syster: ...

Only naked girls can hurt me that way

*Mamma löser korsord*

Mamma: Nederlag på fyra bokstäver, börjar på FA...

Johanna: FAIL!!! *skrattar hysteriskt*

Mamma: Ja, kanske det..

Ikväll ska jag se Harry Potter! Yeah, thats right 2 weeks after the premiere.. Damn, I'm cool.

Jag har spenderat de senaste två dagarna med att måla en ormbur till Zigge, min brors orm. Min bror som för övrigt åkte till Skövde i måndags för att göra lumpen. Detta har skapat ett litet dilemma hemma som vi kallar 'Vem vågar ge ormen sin veckliga och ganska motbjudande döda råtta?'. Inte jag, av princip matar jag inte reptiler med döda gnagare.

Nåvl nu ska jag ta min morgondusch klockan kvart i två! (Jag älskar sommarlov!!)

Hej!

Nu har jag bara två dagar kvar att jobba och sedan börjar mitt sommarlov. Jag längtar. Det ska bli skönt att inte behöva gå upp fem på morgonen längre. Och ännu skönare att inte behöva gå och lägga sig klockan nio. Mitt sommarlov tänker jag börja med Hultsfred.

Igår var jag i hälleforsnäs och sedan tog jag mig till Agnes

där vi + Johanna och Lisa bland annat tittade på Harry Potter 5 och spelade kubb. En promenad hann vi med också.

Idag har jag varit på travet med Pappi och syster. Jag förstår nästan hur det går till nu, men ibland är det svårt att förstå vad alla små siffror och bokstäver står för. Istället valde jag att satsa på de hästar som såg finast ut eller hade coolast namn. Det var inte särskilst effektivt men jag vann 70 kr på en häst som hette Carmel. (Det låter nästan som caramel!). Innan åttonde loppet ramlade en kusk av från sulkin och dess häst smet och sprang gallopp i säkert en kvart, kanske mer då vi gick innan dom hade lyckats fångat in den. Det var ganska roande.

Och jag har fortfarande ingen aning om HP6 är en eller två filmer?

Sometimes I think the stupidest things

Det är förskräckligt varmt på mitt rum. Jag hatar det, det är väldigt svårt att somna. Trots att jag är förskräckligt trött.

Snart är det helg igen. På lördag ska jag tydligen ta den där kursen för att sen ta körkort. Jag är lite nervös, körkort är läskigt. Köra bil är läskigt.

Idag beställde Elin biljetter till Harry Potter och Halvblodsprinsen!!!!! Meooow, jippie!

Ibland tittar jag tillbaka på gamla inlägg och inser att jag låter som en 3-åring.

Hoppsan, det gör jag visst i det här inlägget också.

(jag är nog en 3-åring, innerst inne.)

I will never believe in anything again

Jag vet inte om det här är surt eller sött, men när man är ett svenskt harry potter- fan får man ibland små glödlampor över huvudet när man inser vad speciella ord betyder. Jag insåg nyss att Nevilles Rememberall simply betyder Remember all. Jaha! Det hade jag inte tänkt på förut!



Idag har jag lyckats spoila mig för både Heroes och Gossip Girl. Men det gör ingenting! Jag tror att det var bra saker.

Jag har ont i huvudet. Det var ett tag sen sist. Det är otrevligt.

Jag har funderat mer på fans. Men jag har ingenting att skriva ner.


Det var visst allt jag hade. Peace. Eller vänta! Bild! Pete Wentzzzzz

Please take me back

Jag vill inte gå och lägga mig! vill inte vill inte vill inte. Puschi, sova är ett sånt slöseri med tid, yes.

Jag pratar med Petra på msn. Hon är trött men besatt av tv-serier. :D

Jag hade en obehaglig dröm om får. Jag kan inte beskriva den. Men jag har en känsla av att det inte var första gången jag drömde denna dröm.

Jag är besatt av Fall Out Boy. Deras album Folie a Deux släpps den 15:e December. Jag längtar! För de låtar jag har hört är ganska så underbara! Och här kan man höra snuttar av flera låter och ååh. Särskilt åt "20 dollar nose bleed" (2.48) med Brendon Urie för den låter underbart poppig. Alla andra låtar låter så maffiga. Vilket också är underbart. Men åh Brendon och Patrick Stumps röster tillsammans. Det är heaven! <333

Jag, Johanna och Elin fick MVG på våra filmanayser. Ah, vi är så duktiga.

På annandagen fyller morbror Lars år, och då har han bjudit oss på ett dygn i Stockholm! Vi ska på opera! Hahah, det känns nördigt, spännande, tråkigt, roligt, coolt. På Tosca.

Haha, detta var den första Fall Out Boy- bilden jag sparade på min dator:

Bara för att jag diggade Pete's Gryffindortröja. Nu får Patrick's pose mig att tänka på Jared Padalecki. XD

But I am the Chosen One

Half-blood prince trailer:

YEEY, IT LOOKS REALLY COOL AND AWESOME :D:D

:D

Idag var vår skola och såg pjäsen Beautiful Thing. Det är en söt historia om två pojkar som blir kära i varandra.

Efter det så diskuterade vi pjäsen och olika saker runt homosexuallitet i grupper och jag kom ut två gånger. Haha. Första gången var typ"...så jag har tänkt på mig själv som bisexuell under hela min uppväxt ungefär" och sen lite senare "...fast inte nu längre, jag har insett att jag är asexuell".

Jag har tänkt på mig själv som bisexuell sen den åldern då man får reda på att alla har en sexuellitet.

Vår lärare Marita-som-inte-slutar-prata uttryckte det som att bisexuellitet var när man blir kär i personen, inte könet. Vilket väl är sant, men ändå en konstig definition då jag inte tror att andra blir kär i ett kön.

Själva anledningen till att man måste "komma ut" är att normen är heterosexualitet. Själva anledningen till att folk blir rädda, upprörda, panikslagna när de inser att de inte är hetero är för att normen är heterosexuallitet.

Jag visste vad homosexualitet var när jag var väldigt ung. Jag freakade aldrig ut över att vara bisexuell. Jag har svårt att lista ut vad det beror på. Det är såklart dumt att må dåligt över något sådant, men varför gjorde inte jag det när så många andra gör det? Jag har alltid vart lite avfärdande åt hela freaka ut saken, har aldrig förstått vad the big deal is.

Men jag freakade ett kort tag, när jag insåg min asexuellitet. Så jag förstår känslan på ett helt annorlunda sätt nu.

Normen ”sexuell” sitter så mycket djupare än normen heterosexuell.

Nästan ingen i min grupp visste vad asexuallitet var. Det gör mig ledsen. Så genom att komma ut lite idag så har jag kanske gett lite till världen, lite kunskap. Fått 5 personer att förstå lite mer.

Pjäsen var bra men det som överraskade mig så otroligt mycket var publiken. Jag visste inte att homofobi var så vanligt! Inte alls! Alla de gångerna jag har kommit ut som bisexuell har jag nästan inte stött på något alls! Men gosh, vad spänd hela publiken blev så fort det blev lite intimt mellan de två pojkarna. Och tjejerna som satt bakom oss i publiken var otroligt äcklade av vad som hände på scenen.

Jag blev arg. Homofobi tror jag är det som gör mig argast av allt. För att det är så himla dumt. Människorna i min diskussionsgrupp var väldigt ”dom får väl vara homo om dom vill, bara dom inte gör det framför mig”, vilket bara är idiotiskt. Varför ska homosexuella personer behöva gömma sin kärlek för? Geez.

Men oj, vad mycket jag lyckades klämma ut. Och jag som tycker att homosexuellitet- debatten är mest uttömd och självklar. Jag antar att den inte var det, efter dagens erfarenheter. Ändå onödigt att skriva så mycket här, då jag tror att alla som läser har precis samma åsikt som jag. Ack.

I believe this may call for a proper introduction

Jag fastnade på youtube denna morgon. Och came across Panic(!) at the disco's The only difference between martyrdom and suicide is press coverage. Som var den allra först Patd låten jag hörde. Låt mig berätta:

Det var Elisabeth (min bästa barndomsvän) som spelade den för mig. Jag vill minnas att hon helt randomly hade laddat ner den efter att hon sett att den var på hitlistan på letssingit.com. Jag tyckte inte om den instrumentella delen av låten, med det var henns favoritbit. Lite techno -intresserad som hon var iaf då. Vi undrade vad de menade med "trophy wives".

Och HAAH jag minns att jag spelade just den låten för Johanna och Elin och Johanna sa att de lät som Green Day och jag vart sur.

Jag laddade sedan ner lite fler låtar men fann de lite ont-i-huvet-framkallande.

Jag minns inte vad som hände sen? Fick de någon hit i Sverige eller varför började jag lyssna mer på dom? Jag har några gamla brända blandskivor med Panic -låtar på. Och Elin fick ju A fever you can't sweat out i födelsedagspresent.

Det är så lustigt när man stöter på saker år innan man börjar gilla dom så mycket som man gör idag.

Samma sak var det för mig och Harry Potter -böckerna. Jag hade läst dom, men det var inte förrän både Johanna och Elin också hade det och vi kunde diskutera böckerna tillsammans som jag började älska dom så mycket som jag gör idag.