It's the end of an era

Jag håller på och läser om Dödsrelikerna och igår, när jag inte alls hade kommit särskilt långt, griptes jag av ett hysteriskt skrattanfall som mitt i förvandlades till gråt. Jag läste delen där Harry hade lämnat Privet Drive och klarat sig undan Voldemort och dödsätarna, men eftersom att dödsätarna väntat på honom och visste att han skulle flyttas denna dag så misstänker de som rest med Harry att de har en bedragare ibland dem. Harry säger med höjd röst att han litar på alla där, och att om någon undsluppit något så var det av misstag. Fred Weasley, rolig som är, säger "Bra rutet, Harry." Bra rutet! Ingen annan än en Weasley-tvilling skulle säga så. Och jag började skratta högt, och sedan kunde jag inte sluta. Men mitt i mitt skratt om vilken underbar sak att säga det var, började jag gråta. För att Fred dör i slutet av boken. Han dör. Alla känslor överrumplade mig.

Men nu undrar jag lite hur mycket av humorn i böckerna som tillkommit i översättningen Jag tittade nyss efter, och i originalet säger Fred bara "Well said, Harry". Inte rutet. Varför översatte Lena Fries-Gedin det till rutet?

Den här gången när jag läser den på svenska har jag verkligen märkt att det inte är originalspråk. Så där som man gör, när dialogen inte riktigt flyter på och vissa saker låter konstigt. Jag la aldrig märke till sådant när jag var yngre. På sidan efter det jag nyss nämnt frågar Harry Lupin "Tycker du att jag är en dumbom?". Dumbom. Som om någon vettig 17-åring skulle använda ordet dumbom. Haha.

Imorgon är det dags för premiären av sista filmen. Jag måste erkänna att jag har lite ångest.

Jag ömkade mig lite för mamma om hur tungt det kändes och hon sa förstående att det verkligen är slutet på en era. Och jag blev lite paff över hur hon ordagrant citerade Oliver Boyd and the Remembralls mest kända låt, och inget annat kan så väl beskriva hur det här känns.

Don’t you ever wonder what
Will happen when it ends
How can we let go of the
Ones who we call friends
And I know, it’s only a story, but
For so many it’s more than that
It’s a world, all on its own where we
Want to put on the sorting hat

Dagens låt: Oliver Boyd and the Remembralls - End of an Era (acoustic version)

It is our choices, Harry, that show what we truly are, far more than our abilities.

Hej.

Jag hade tänkt vänta med att tipsa om detta tills jag faktiskt läst klart, men nu kan jag inte hålla mig längre:

Mark Reads Harry Potter

En 27-årig grabb från USA läser hela Harry Potter- serien, och recenserar varenda kapitel med ömsom smarta tankar och roliga reaktioner. Åh, vad bra han är. Åh, vad jag älskar Harry Potter. Jag har kommit till mitten av Halvblodsprinsen och lät nyss ett par tårar glida ner över kinderna medan jag tänkte på Harry och Dumbledore. Att läsa MRHP är som att återuppleva böckerna på ett smidigt sätt, samtidigt som jag får fundera på innehållet. Det är MAGISKT.

Det är 11 dagar kvar tills Deathly Hallows del 1 har premiär. Jag kan inte minnas att jag någonsin varit så här förväntansfull för en film. Det är delvis för att jag accepterat att filmerna aldrig kommer att vara detsamma som böckerna, och att det är okej. Det gör inget. Men också för att endast filmerna är kvar nu. Och jag älskar Harry alldeles för mycket för att släppa taget.

You're looking skinny like a model with your eyes all painted black

Hej!

Vart har det fina vädret tagit vägen? Det har regnat åh så mycket den senaste tiden, fast egentligen så tycker jag om regn så jag tänker inte klaga.

Den sista tiden av mitt sommarlov har inte varit särskilt händelserikt, jag har dock läst en hel del. Jag har börjat ta mig igenom en hög gamla Charles Dickens böcker som jag hittade i källaren, samt påbörjat en lista med böcker som jag tänker låna från biblioteket. Fast nu när skolan börjar igen så hinner man väl inte med så mycket läsning annan än skolböcker.

För ett ganska så bra tag sedan visade Johanna mig en youtube-video där Julian Smith listade 25 saker som han hatar about facebook, nu så här femhundra år senare råkade jag stumbla över den igen och jag måste säga att jag fortfarande håller med. dö facebook dö. (<- länk!)

Bänken

Hejhej.

Jag sitter på Bänken och har just avslutat en riktigt förfärligt dålig uppsats om Lenin.

Innan dess avlsutade jag ett riktigt förfärligt misslyckat matteprov.

Nu ska jag gå och skriva ut uppsatsen. Jag ser inte fram emot att lämna in den. Jag fruktar dagen då jag får tillbaka den. Jag fruktar dödshot från Pauline.

Dock är jag beslutsam att som en riktig man ta konsekvenserna av mina handlingar. Dvs, jag ska inte springa och gömma mig eller skolka från historian nästa vecka, bara för att jag började med sagda uppsats klockan 5:30 i morse.

Om tjugo minuter slutar Chemistry-eleverna och Biology SL-eleverna, och min ensamma håltimme förvandlas till en icke ensam lunch. Till dess ska jag skriva ut en uppsats som jag ser fram emot att glömma, och läsa Orwell's Nineteen Eighty-four - en bok som jag har mycket höga förväntingar på.

andra ha tänkt

Hej.

.

Här sitter jag och har sommarlov och lyssnar på "Danny Boy", sjungen av Andy Williams. Det är en sorglig låt (även känd som Londonderry Air, Derry, Air from County). När jag spelade den för första gången råkade jag bli alldeles bedrövad, trots att jag inte ens visste att det fanns text till den. Den var så sorglig att Fäbuvisan, som jag alltid har tyckt är vemodig, lät glad i jämförelse.

.

Igår var vi tillbaka på Balsta igen, efter två månaders uppehåll. Det var med blandade känslor man återsåg good old 328. Patrick var inte där, Frida var där istället, och för en stund trodde vi att han hade slutat. Men tydligen var det bara för dagen.

Vi har massa nya grejer på gång. Lovande och spännande. Och det är tur det, för när vi spelade några av de gamla låtarna så kändes det precis som om vi förflyttats tillbaka i tiden, tillbaka till förra vintern. Det är bättre att gå framåt än bakåt. Framåt, here we come.

.

Efteråt såg vi Ice Age 2, för Tollan hade inte sett Ice Age tidigare. (Vi såg ettan föregående dag.)

När alla hade gått hem utom Matilda satt jag och Matilda kvar i det kvava vindsrummet. Jag företog mig ett litet äventyr (Matilda uppmuntrade mig!!), som gick ut på att åla sig ut genom fönstret och sitta på taket och titta på molnen som skymde stjärnorna. Det var lättare att åla in igen. Eller så berodde det på erfarenhet.

.

Idag badade inte-längre-så-Tjocka Sigge. Han är absolut inte tjock längre. När han var blöt såg han komisk och alldeles spinkig ut. Det är bara det att han har en massa fluffig päls. Som Manfred i Ice Age.

.

Dorian Grays Porträtt är en mycket bra bok, om jag hade glömt att nämna det.

Oscar Wilde var en mycket bra författare. Hans mest kända novell, Spöket på Canterville, har jag läst, men inte riktigt förstått. Eftersom den är så känd måste den ju ha en en jättebra poäng, men den gjorde inget intryck på mig. Jag avskyr sånt, man känner sig så dum. Jag ska läsa den lite nogrannare någon gång, utan att läsa om den. Jag vill vara smart på egen hand.

Det är outsägligt synd att han bara skrev en enda roman. Hans fabelliknande berättelser är jag inte förtjust i. Hans skådespel har jag inte bekantat mig med, med med tanke på hans geniala sätt att skriva dialoger är jag övertygad om att de är läsvärda.

1895, 41 år gammal, åtalades Wilde för "onaturlig otukt" (homosexuella kontakter) och dömdes till två års straffarbete. Denna åtalan gav hans popularitet och karriär ett abrupt slut, och han flyttade (flydde) till Frankrike så fort han avtjänat sitt straff. Efter det lyckades han inte publicera något alls (tydligen bortsett från ett par tidningsartiklar om hur barn behandlades i fängelser).

Jag undrar vad han hade åstadkommit om han fått fullborda sin karriär. Suck. 41 år är ingenting för en författare.

.

Jag skulle behöva nya kläder. Framför allt jeans. Jag har egentligen inga bra jeans. Jag avskyr att handla kläder, och mest av allt jeans.

.

"Fashion is a form of ugliness so intolerable that we have to alter it every six months."

.

Och nu ska jag ta reda på om Kent ligger i Sussex eller om Sussex ligger i Kent. Jag tror att Kent ligger i Sussex.

Adjö.

Men jag vill ha en kaka

Hej.

.

Jag är förskyyyyld. Jag hostar och nyser och snörvlar. Och nu har jag lyckats drabbas av någon ögoninfekion också! Mitt vänsteröga är svullet och synnerligen irriterande. Jag ser rolig ut.

Jag har inte haft någon energi alls de senaste två dagarna. Men ingen lust att sova heller. I natt var jag duktig och la mig runt två, men natten innan struntade jag i att gå till sängs över huvud taget. En msn-konversation avlsutades kvart över sju på morgonen, så jag bestämde mig för att gå upp istället. Det var ganska trevligt faktiskt, att vara uppe tidigt som omväxling! Jag plockade hallon och smultron och läste. När Alice till slut vaknade åt vi hallon till frukosten.

.

Jag känner mig kreativ men vet inte riktigt vad jag ska göra. Att skriva har inte alls lockat hittills på lovet. (Jag är lite besviken.) Inte heller att teckna. Visserligen har jag spelat fiol en hel del. I går kväll spelade jag länge. Vad som förbryllar mig är att jag helt plötsligt spelar långsamma och allvarliga stycken. Bach's Air till exempel, den spelar jag gång på gång. Aldrig någonsin tidigare har jag spelat stycken av samma karaktär utan att snart tröttna. Jag har alltid velat spela snabba låtar, och defintivt inte klassiskt. Men plötsligt föredrar jag att hänföra mig själv med utdragna och känslosamma toner. Undantaget är Dellens Vågor. En löjligt snabb och svår låt som jag har tragglat med i månader. Den spelas för snabbt för att likna "vågor" tycker jag.

.

Idag fick jag för mig att jag skulle måla med färger. Det har jag inte gjort på år. Det var roligt, men jag kommer nog inte återuppta det igen förrän om ytterligare några år. ^^ Om något så påminde det mig om varför jag så sällan har använt färg. Resultatet blir kanske mer livfullt, men jag har inte talang nog för att det ska vara värt besväret.

.

Och så har jag problem med att hitta böcker som jag verkligen tycker om. Sådant som jag brukade läsa har IB fått mig att växa ifrån. Sherlock Holmes engagerade mig ett tag, men man blir snurrig av att läsa för mycket noveller. Vad borde jag läsa? Jag behöver något av fascineras eller roas eller hänföras av!

Jag kanske ska läsa något av Lagerlöf. Sist jag var på biblioteket fick jag lust att läsa Lagerlöf. Och Jules Verne av någon anledning.

.

Mina föräldrar och Anna kom hem idag. Nu är hela familjen samlad under samma tak för första gången på veckor.

.

Usch, jag känner mig eländig och sjuk. Jag kanske lyckas gå och lägga mig inte allt för sent i kväll.

.

Nu känner jag först och främst för att svälja en huvudvärkstablett och umgås med fiolen en stund.

.

Adjö.

märkte inte hur min hand darrade den där gången när du

I förmiddags hade jag min förskylning. Med största säkerhet samma förskylning som drabbade mina kära vänner i slutet av festivalen. Nu återstår bara lite snörvlighet och en tuss bomull i hjärnan. Den är ganska fluffig och behaglig faktiskt. Den saktar ner tankeverksamheten, men det gör inget. Man missar inte så mycket när det inte går så fort. Jag överträffade till och med mig själv genom att lösa deckargåtan i KP. Jag brukar inte läsa deckargåtorna, av rädsla för att misslyckas. Det här var den första jag någonsin läste, och jag löste den. Att tidningen riktar sig till barn på mellanstadiet tänker jag strunta i att nämna.

Igår eller i förrgår (min tidsuppfattning vacklar så här på långlov) var jag och Alice på biblioteket. Jag såg till att hon lånade Jag är Djävulen av S. Hartnett (hon lånade många andra böcker också). Jag tror att den skulle falla henne i smaken. När jag själv tänkte läsa inledningen igen, eftersom jag mindes att den var bra, råkade jag läsa ut hela boken istället. Det är en rätt bra bok. Klockan blev tre på morgonen.

Jag läser Berättelsen om Pi nu. Den är också bra. Den handlar lite om religion och tro. Det är spännande. Huvudpersonen är både hindu, kristen och muslim samtidigt. Den handlar också mycket om djur och deras psykologi.

Igår kväll var jag, Linda och Peter hos Matilda Svensson och grillade på henner magnifika grill. Det var härligt att träffa några skolkamrater igen. Vi måste se till att ses igen, snart! Vi spelade kubb också. Matilda och Peter vann. Linda var en utmärkt kommentator och analytiker. Jag fick se Matildas silverglittriga Converse! De var vackra. Det är synd att de ger henner skavsår.

Imorgon ska jag nog orka ta mig in till biblioteket igen. Jag hade tänkt läsa lite Hitler idag, men lät förkylningen hindra mig. Jag har därför ägnat dagen åt godis, hundar, ogräs och fiktion istället. (Martell och Doyle, i huvudsak.) Samtidigt har jag omsorgsfullt undvikit att komma att tänka på David Copperfield. Dicken's verk, vår svenskläxa över sommaren. Jag är på sida 100, av 735. Och jag har markerat 13 av sidorna jag läst.
Och så har jag träffat Matilda, Maria och Fredrik. Det var mycket myggigt och mycket trevligt.

Aj då. Jag ser att klockan tänker bli tre i natt också. Och jag som senast ikväll fick en utskällning av min fru för att jag stannar uppe för länge. Jag tänkte att jag skulle bättra mig.

Prosit.

dröjde de vid sidan av ett lik

"När jag till slut kom i den situationen att jag kunde ge verkligheten en teoretisk grundval och pröva teorin på verkligheten var jag skyddad för faran att antingen kvävas av teorin eller förflackas av verkligheten." .

....................................................- A. Hitler

.

Idag har jag varit på biblioteket och lånat böcker! :D Jag återvände hem med inte mindre än åtta volymer. Nu måste jag bara finna ro att läsa. Jag har på sistone blivit en rastlös person.

.

Jag lånade: Liftarens Guide till Galaxen (Adams, D.), Berättelsen om Pi (Martel, Y.), Myrorna (Werber, B.) och två novellsamlingar och en roman om den förträfflige Mr. S. Holmes (Doyle, C.). Jag letade efter Fågeln som vrider upp Världen men den var utlånad.

.

Jag satt också och läste Min Kamp (Hitler, A.) under ett par tunga men högst intressanta timmar. Ack, dessa bisatser! När jag slutligen når en punkt har jag för länge sedan glömt bort vad meningen egentligen började med att beskriva. Visst, jag överdriver, men jag behövde make:a min point. Hans skrivsätt tar några sidor att komma in i, men även då har jag ibland svårt att tillgodogöra mig innehållet. Jag ser inte desto mindre fram emot att fortsätta följa hans tankeutveckling och hans lärdomar och hans väg till makten. Än så länge är han en blivande artitekt, om än en ovanligt ambitiös och ideologiskt engagerad sådan. Han har just ägnat en fem - sex sidor åt att passionerat kritisera socialdemokratin som rådde i dåtidens Wien, och visar ännu inga tendenser att närma sig slutet på sitt fördömande av "den oförskämda andliga terrorisering" och "det upprörande missbruket" av folkets "mänskliga frihet" som massan faller offer för, icke anandes ideologins "inre förryckthet".

.

Hans "drömda lycka" var under större delen av hans uppväxt att få utbilda sig till konstmålare. Detta satte sig hans far tvärt emot och stod fast vid att hans son skulle studera till statstjänsteman. Hans far dog emellertid när Hitler ännu var ung. Det ledde till att han som tonårong hoppade av realskolan (där han utvecklat ett brinnande intresse för historia, till stor del tack vare en av honom själv rikt komplimerad lärare vid namn Pötsch) och for till Wien för att visa upp sina talanger. Fast övertygad om att han skulle bli antagen till konstskolan trodde han sig gå sin dröm till mötes. Nekandet blev ett oförutsett slag.
Men unge Hitler hämtade sig snabbt och bestämde sig för att bli arkitekt. Under tiden studerade han frenetiskt ideologi och socialvetenskap, och han hängav sitt intellekt åt vidkommande områden. Han formade sig en uppfattning och åsikt genom att, till en början, passivt betrakta samhället. Han hade en klar bild av bottenskiktet, eftersom han själv hade mycket ont om pengar och tvingades leva knapert på ströjobb. Han tyckte sig se hur folket förrådes av staten och ansåg att de eländiga levnadsförhållandena var orsaken till den förfärande bristen på tysk stolthet och lojalitet gentemot faderlandet.

.

Ungefär så långt har jag kommit. Jag hoppas hinna igenom boken innan lovet är över. Vi får väl se om jag har tålamod att fortsätta till the end.

.

"Att 'lära sig' historia betyder att söka och finna de krafter som utgöra orsaken till de historiska händelser som utspelas inför våra ögon."

.

Man kan ju inte låta bli att spekulera i hur historien hade sett ut om han blivit antagen till konstskolan i Wien, och nått sin "drömda lycka".

.

Titteli-titel!

Idag hade jag två lektioner, varav en var filmtittande. Inte så illa.
Slutade halv två och cyklade till biblioteket. Där läste jag ett par Sherlock Holmesnoveller igen. Mr Holmes är min nya idol. Jag läste senast Det Tomma Rummet, novellen där Holmes återuppstår, efter att i Det Sista Problemet blivit dödad i en närkamp med ärkefienden proffesor Moriarty, och tagit livet av honom på samma gång. (Anledningen till Holmes död var att Doyle var så less på honom, men efter påtryckningar från sin läsarkrets återkom detektiven tio år senare - under förevändingen att denne tvingats iscensätta sin egen död för klara sig undan Moriartys hämndlystna medhjälpare.)
Stog även och stirrade på bokryggarna i fantasyhyllan en god stund, i ett försök att återfinna inspirationen. Men nej, uppenbarligen lockas jag inte av fantasy för tillfället.

Efter bibliioteksbesöket cyklade jag till Rothofsparken. Det har blivit mitt nya favoritställe! Jag låg där i gräset och halvslumrade i en timme ungefär. Sedan återstod bara en massa fiolspelande. Efter repetitionerna med Gökstensstråket och symfonin gick jag och Tollan till Eskil och repeterade med balettdansöserna. Jag har en tendens att trippa omkring på tå och göra spontana piruetter i köket efter repetitioner med dansarna!

Jag inser att det här inlägget blev fullkomligt värdelöst. Det liknar mest någon slags loggbok över Agnes inte så intressanta liv. Vad kan jag göra för att liva upp stämningen måntro?
Inget alls, för det visar sig att klockan nästan är elva, och det betyder läggdags för Agnes.

Kommer ingen orka skriva blogginlägg, nu när vi plötsligt har Twitter?

På återseende!

Sommar? Böcker? ...musik?

Hejsan. Jag hörde att Agnes har 3 hemska skoldagar framför sig, sen är det ganska lugnt. För oss känns det snarare som 2 jobbiga veckor innan det blir lugnt. Men sen, sen är det sommar. Då kan man göra vad man vill (när man inte jobbar). Man kan t.ex. läsa. Dessa böcker är inplanerade under mitt sommarlov:

• Corambis av Sarah Monette
  

Tredje boken i Doctrine of Labyrinths-serien, vilket är mina absolut favoritböcker. Jag älskar världen, karaktärerna och sättet den är skriven.

• The Graveyard Book av Neil Gaiman
  

Neil Gaiman är rättså underbar, Anansi Boys är en favorit. The Graveyard Book är som Djungelboken, fast om en pojke som växer upp på en kyrkogård. Låter väldigt spännande. 

• Miles To Go av Miley Cyrus
  

Miley Cyrus' självbiografi (trots att hon bara är 16 år). Den verkar otroligt jättesöt och innehåller citat som detta om 'Prince Charming':
"I love to ride my bike, and he would walk along next to me as I rode, singing “My Girl.” But instead of “My Girl,” he’d sing “Miley, talkin’ bout Miley.” 

Aw, Nick J, du är den sötaste jag nånsin hört talas om.

• Juliane och Jag av Inger Edelfeldt
  

För att jag köpte den för 10 kr på Bokia för några dagar sedan. 

• Artemis Fowl- Tidsparadoxen av Eoin Colfer
  

Denna bok har legat på mitt nattduksbord (som är en stol) jättelänge nu. Det är Artemis Fowl ffs, jag måste ta tag i den snart. 

Jag längtar till sommaren.

Två låtar som går i högvarv i min ipod just nu:

Paranoid - Jonas Brothers
Deras nya singel. Den är lite annorlunda, men samtidgt väldigt JB och catchy as crap. 

Good Girls Go Bad - Cobra Starship (feat. Leighton Meester)
Cobra Starship är så jäkla kick-ass och denna låt älskar jag. Plus att Leighton (som spelar Blair i Gossip Girl) är överaskande bra. 

Ps: Jag tar nu de första stegen med att snygga upp våra taggar. Från och med nu finns inga enskilda taggar för personer som tillhör band. Gerard Way tillhör nu My Chemical Romance taggen, Kevin Jonas tillhör Jonas Brothers etc. 

Here fatty fatty

Hej. Jag har hicka! Hicka är lustigt.

Jag måste packa lite snart. För jag ska åka skidor! Åker imorn morgon och kommer hem på torsdag! Det ska bli roligt.

Jag har nyss slösat lite tid på Robert Pattinson. Ni vet, han som spelar Edward i Twilight? (Och Cedric i Harry Potter). Jag har jättesvårt att bestämma mig för vad jag tycker om honom! Är han snygg eller ser han trög ut?

Det finns iaf väldigt roliga citat av honom om Twilight. Som:

"When you read the book," says Pattinson, looking appropriately pallid and interesting even without makeup, "it's like, 'Edward Cullen was so beautiful I creamed myself.' I mean, every line is like that. He's the most ridiculous person who's so amazing at everything. I think a lot of actors tried to play that aspect. I just couldn't do that. And the more I read the script, the more I hated this guy, so that's how I played him, as a manic-depressive who hates himself. Plus, he's a 108-year-old virgin so he's obviously got some issues there."

Och:

When I read it, it seemed like (grimaces) I was convinced that ... Stephenie was ... convinced that she was Bella, and uh, and you, it wasn't, it was like it was a book that wasn't supposed to be published, like reading her ... her sort of sexual fantasy about some -- especially when she says that it was based on a dream, and it's like, "Oh, then I had a dream about this really sexy guy" and she just writes this book about it, and there's some things about Edward that are just so specific that it's like, I was just convinced that, that this woman is mad, she's completely mad, and she's in love with her own fictional creation and I -- sometimes you, like, feel uncomfortable reading this thing, and I think a lot of people feel the same way, that it's kind of voyeuristic, ah, and it creates this sick pleasure in a lot of ways.

Jag är kanske elak som skrattar åt Twilight när jag inte har läst böckerna. Men jag gillar Twilight. Jag kommer förmodligen aldrig läsa böckerna. Filmen var vacker. RPattz är rolig.

Dags att packa! Adjö på er!

Kakor!

Om man går med i bokklubben i våran skola så får man fika en gång i månaden. YEY!
Om vi ska läsa Harry Potter eller Vykort från ingenmansland så går jag med.

Oh, Mildmay and Felix. I love you.

Hallååååå!!!! :D

Det har vart tyst här i några dagar nu. Min tysthet har berott på att jag har varit upptagen med en bok. The Mirador av Sarah Monette. Sarah Monette är min absoluta favoritförfattare evah och The Mirador är tredje boken i en himelskt underbar serie. Som jag älskar. Och som ni alla borde läsa.

Jag läste ut boken för 20 minuter sen. jag missade större delen av Ugly Betty, men det gör absolut ingenting.

Jag kan berätta att att jag skrek lite och jag grät en snutt och så skrek jag lite.

Och jag ääälskar boken. So much. Och jag skulle kunna skriva massor om den, men jag tror inte att ni skulle bry er det minsta. och så måste Johanna läsa den först!

Hej dåååååe! :D