Hoppsan kompis du bör äta

På vårt kylskåp finns, sedan säkert 10 år tillbaka, ett hundratal små magneter med ord på. De kallas för kylskåpspoesi och med dem kan man bilda fantastiskt underhållande bitar lyrik. Det händer ibland, när vi sitter och äter, att någon brister ut i gapskratt över just en sådan bit.

Det här är några av de bästa som pryder vårt kylskåp just nu:

En varm prins till sällskap när din kvinna är sömnig

Lagom bakis vän doftar ganska vidrigt

Hurra ananas tänker kanske hög kändis

Bisarra fötter förtär apelsiner

Tårta i händerna är kul

Desperata killar bär snö i öken

Är de inte underbara? Speciellt den om desperata killar, för det är ju sant också. Man måste vara ganska desperat för att bära snö i öken. Det bästa med de här små styckena guld är att ingen någonsin kommer ihåg vem som skrev vad. Det är möjligt att de bara dyker upp lite då och då ur intet, och vi reagerar inte ens på det.

Fy fan vad vi är bra?

Vi ska prova studentmössor på onsdag. Rädda mig!

IB är inte jätteroligt alla gånger, men jag längtar inte heller efter att stå där om åtta månader och inte veta vad jag ska göra av resten av mitt liv.

Plötsligt fick Edith Södergrans dikt "Helvetet" en ny innebörd.
"O vad helvetet är härligt!" lyder första versraden. O, vad IB är härligt. Man behöver aldrig fundera på vad man ska fördriva tiden med, för läxorna står alltid på kö och väntar otåligt på att bli itutagna (ursäkta uttrycket) med. Tryggt att veta att det är så illa det kan vara, nu på hästterminen av IB2 kan det knappast bli värre. Härligt med förutsägbara plågor.

Södergran avslutar dikten med "Helvetet är oföränderligt och evigt." Denna oföränderliga evighetens trygghet unnas inte oss IB-elever. Nej, nej, om åtta månader står vi där, vad föränderlighetens rand. "Vart bär det hän?", som de unga älskande i Hjalmar Söderbergs Förvillelser frågar sig. I deras fall bär det hän till självmordsförsök och landsflykt (plus en oönskad graviditet). Jag hoppas innerligt att jag och mina fellow IB students går ett något mer angenämt öde till mötes. Och alla andra mina fellow gymnasieelever. Det ibland sägs att IB är värst. Jag vet inte om det är sant. Men jag vet att andra linjer är tuffa också.

Vart bär det hän? Vart bär det hän? Mot oförutsägbara, föränderliga plågor, utan tvekan. Vi närmar oss slutet på de oföränderliga, förutsägbara kvalen!
"O, vad gymnasiet är härligt!"

...om man bara visste att man kunde få jobb sen! För jag vet inte vad eller var jag vill studera! I april söker man om man ska kunna börja på universitet till hösten! Om jag visste vad jag ville göra sen, då skulle jag längta ännu mer till studenten! För jo, jag längtar. Spänningen inför restenavlivet och glädjen över att snart ha tagit sig igenom gymnasiet väger över skräcken inför att besluta om restenavlivet.

Nu ska jag skriva klart uppsatsen om Brezhnev! Godnatt!

Magpies, I throw sticks at them

Sommarlov!!!!!!!!!!

Låt oss fira med lite musik! Först och främst: Mix cd:n som min klass har gjort åt vår lärare Mattias Dahlgren.

Jag försökte göra en spotifylista men 3 låtar på skivan fanns inte där, så strunt i det! LADDA NER HÄR. Omslaget är inkluderat.

Om det är någon som undrar varför den har så konstigt namn (I en dator neutral) så är det för att på en lektion suddade Mattias halva tavlan av vad han skrivit och kvar blev denna dikt:

I en dator

neutral

Blir det öl

av elektro-

joner

Vi gjorde såklart denna skiva för att han i flera månaders tid gett oss ca 3 låtar varje fredag. Om du vill veta vad han lyssnar på:

Spotify: Mattias spellista

Ladda ner: häääääär. (detta inkluderar de låtar hans kompis Jonte har gett oss. De kan du även finna på spotify: Jontes spellista)

Säg till om det är nått problem. Eller om jag glömt nån låt.

(jag roar mig med att tagga detta inlägg med "poesi")

It's now official

Jag har, liksom så många av mina kamrater, fått bekräftat av en närstående att jag är rubbad. 'Störd' var ordet som mamma använde.

Mamma och jag satt här och tittade igenom en diktsamling av Alf Hambe.

And I go: "ÅÅÅh vad vackert!" och "Wow! Martinssons adjöhänder är ingenting mot det här!" och "En sådan underbar assonans genom hela strofen!", "Så melodiskt!", "Jag orkar inte parafrasera den här, men..", "Haha, vilken fyndig alliteration!", "Känner du hur den här tvekansatsen bidrar till att skapa realism?", "Ååhh, vilken associationspotencial!"

O.S.V.

Hon anklagade mig för att analysera och "plocka isär" all jag läser, innan jag ens hade snuddat vid motivskiktet!! Jag vet inte om man ska skratta eller gråta.

I you wish to stay sane, do not study higher level Swedish. I warn you.

Men allvarligt - "djupträdens rötter" !

...

Nu har jag tillbringat alldeles för många minuter skrivandes och raderandes olika exempelutdrag ur hans dikter. Jag kan aldrig bestämma mig för vilket som skulle göra bäst intryck på Linda (som är den enda i min svenskagrupp som läser denna blogg), och samtidigt demonstrera för resten av världen just how rubbade vi är. Det vår bli en på alla plan misslyckad kompromiss:

Nu duggar dagg från dejlom i mörkomåna sjö,

och stjärnor stinga hål på himmelen.

Mi glyckans glada glejon, när kommer du igen?

Ty kommer du ska vissomliga dö.

Ur "Visa i Molom". Det är hans mest kända. Och den enda med så många dialektala/konstiga/påhittade ord. Jag kan inte låta bli att le åt "vissomliga".

...Och när jag minst anar det så hittar jag denna anmärkningsvärda allusion, i "Namn i askestam":

Min älskades namn

lyser kärlek och smärta

skuret ur askträdets stam

Nu växer trädet upp i himmelen

Ask du - Embla du!

/.../

Influerad av Fröding, kanhända?

...Och icke ens första terminen är slut.

Skratta eller gråta?

400:e inlägget och min bröllopsdag.

Hej.

Det var ett tag sen, må jag säga.

Inget speciellt händer i mitt liv. Bara skola, musik, måltider, jubileum och ibland lite sömn.

Fast idag hände Fars Dag, så vi åt prinsesstårta från ÖB och chokladbollar från Ikea. Det var gott.

Matilda har varit här idag. Hon är en bra fru, eftersom hon kom ihåg att det var vår bröllopsdag idag. När jag fick tre Twix inbundna med paketsnöre tänkte jag först att jag hade namnsdag. Jag är en dålig fru.

Jag och Matilda är gifta, för er som inte visste det. Vi gifte oss för exakt ett år sedan i Kloster Kyrka. Det var en otroligt vacker ceremoni. Roland spelade orgel när vi skred fram till altaret och ungdomssymfonin var vittnen.

Eftersom det hela var lite spontant anordnat hade vi bara en ring, med det gick bra ändå. Vi tackar vår präst Tollan ur djupet av våra hjärtan. Tyvärr minns jag inte vad vi tog för efternamn. Det kan hända att vi behöll våra egna.

Nu är det nästan en månad sedan Green Day. Det enda konkreta beviset på att konserten inte var en dröm möts jag av varje morgon/kväll då jag tar på/av mig strumporna. Jag har nämligen en blå nagel på höger lilltå. Ingen annan blånagel har någonsin gjort mig så glad.

Nu tänkte jag analysera ett par Fröding-dikter som jag har till imorgon.

jag minns dig som en stjärna, en saga, en sång.

Vackert va?

Poetry Meme! :D

Eftersom det har vart lite torrt med inlägg på senaste tiden, ger jag er ett totalt meningslöst :D Poetry meme, yayaya!

Put your MP3 player on shuffle, and write down the first line of the first twenty songs. Post the poem that results. The first line of the twenty-first is the title.

~
I Wrote a Four Word Letter
I’m getting sick
It’s 1 o’clock on a Friday morning
Life can be hard
She’s leaving me now
You know it comes to a time when you realize
I got a new friend now
Waiting patiently
Well I saw fireworks from the freeway
I’m leaving for Paris
Step out the front door like a ghost into the fog
I close my eyes and count to ten
I’ve come to you for salvation
Baby can we get a little better
What a splendid mess he’s made of this
Knives keep on falling
Is it still me that makes you sweat
The world is our carpet now
I’ve got a feeling you don’t care
You’re much more than you know
Shouldn’t tell you
~

Heh. Här är låtlistan och om du skulle ha lust med lite ny random musik kan du ladda ner alla låtarna här. :D

The Others – The Ark
Trains to Brazil – Guillemots
Elephants Are Grey – Band Marino
Phoebe – The Crash
Let the journey begin – Get Cape. Wear Cape. Fly
My New Friend – Maia Hirasawa
Over You – Sing It loud
The Remedy – Jason Mraz
Leaving for Paris No.2 – Rufus Wainwright
Round Here – Panic at the Disco (Counting Crows cover)
Speed of Light – Amy Diamond
Disconnected –Weeping Willows
Fade Away – Sing It Loud
The Missing Piece – Forgive Durden
That’s Life – Amy Diamond
Lying Is the Most Fun a Girl Can Have Without Taking Her Clothes of – Panic at the Disco
We’re Here – Guillemots
I’ve Got a Feeling – Sing It Loud
Strangelhold – Spage Age Baby Jane
It’s Only You – Salem Al Fakir
Four Word Letter (Pt. Two) – mewithoutYou

Och min ipod suger obviously på att blanda. Liksom 3 st Sing It Loud låtar? Haha.

Och min mamma beställer julklappar från cdon! YAY! YAY! YAY! YAY!
Ännu mera YAY åt att jag slängde in både Live in Chicago och Folie a deux däri! YAY! YAY! YAY! YAY! YAY! Jag behöver inte längre vänta på älskade Panic! YAY! YAY! YAY! YAY!

YAY!

Höst

Den här vackra dikten grävde Alice just fram ur en låda. På elevens val förra året, "skrivstugan", så fick man ett kuvert fullt av ord. Det var en isärklippt redan existerande dikt. Och vi lyckades använda varenda ett i vår egen tolkning:

Hösten

Våren och sommaren,
de två samlar gåvor till vårt skafferi
Varje kvist har knopp sått,
Fågelsången tystnat
efter hösten.

Mörka månader är mörka nätter
Vi tittar på ljus som glöder i hus
Dar i längtan till jul
Allt som ökar finns kvar
Vinden grinar visst djupt

Liten död en
Hösten röd
Hösten gul
Men det vi fått opp rister
Att helt eget får finns där vi sökas

copyright: Johanna Eldin
...................Joy Larsson
...................Alice Neu
...................Agnes Neu

Det kanske bara är skaparna av den som håller med om att den är helt underbar. Slutklämmen är min personliga favorit.

Tack för ordet.