Visar inlägg med etikett dagens låt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett dagens låt. Visa alla inlägg

torsdag 29 december 2011

They don't like my boney body, they don't like my dirty hair

Om 9 dagar flyttar jag till Österrike. För att förbereda mig har jag här hemma gått och övat upp min tyska (läs: pratat något slags hybridspråk som egentligen är en blandning av svenska, skoltyska och en stor gnutta hollywoodtyskabrytning)


Det här inlägget ska handla om band! I början av veckan fick jag en sen julklapp på posten i form av Wild Beasts nyaste album. Det var så sjukt bra att jag behöver dela med mig lite. Bandet har två sångare (jag älskar band som har två sångare) som båda har himmelskt vackra röster. Men allra ALLRA vackrast av de två sjunger nog Tom Fleming (i en pälsmössa nedan). Han har kanske den sexigaste och mest underbara rösten jag någonsin har hört.
Därför är dagens låt: Reach a Bit Further - Wild Beasts


Haha, nyss gick jag igenom min bildmapp märkt Musik. Där hittade jag den här fabulösa bilden;
Av ingen anledning överhuvudtaget bjuder jag därför på dagens låt #2: Machines - Biffy Clyro

onsdag 31 augusti 2011

Why can't you just love me the same way

Hur grymt var True Blood idag! Åh, vad jag har saknat den serien! Så mycket bättre än det nya House igår, det var lite av en besvikelse faktiskt. Alldeles för mycket House/Cuddy.

Jag gillar att tv-säsongen har kommit igång. Jag tycker till och med om True Talent, fast det kan vara mest på grund av Danny. Han är bedårande! Jag vet inte när han förvandlades från snobbig till helskön, men jag diggar't.

Jag har precis spenderat några timmar med att söka vinterjobb i fjällen. När man söker genom skistar.com måste man svara på ett antal personlighetsfrågor, och vissa av dem var riktigt kluriga! De ser ut såhär:


En annan löd "När något går fel är det mitt fel". Vad är det då dom vill veta? Om jag är förföljd av otur? Om jag har dåligt självförtroende och tror att allt är mitt fel? Om jag står för de misstag jag gör? Grrrr, svårtolkat!

Jag är störtförstjust i den här låten just nu.

måndag 11 juli 2011

It's the end of an era

Jag håller på och läser om Dödsrelikerna och igår, när jag inte alls hade kommit särskilt långt, griptes jag av ett hysteriskt skrattanfall som mitt i förvandlades till gråt. Jag läste delen där Harry hade lämnat Privet Drive och klarat sig undan Voldemort och dödsätarna, men eftersom att dödsätarna väntat på honom och visste att han skulle flyttas denna dag så misstänker de som rest med Harry att de har en bedragare ibland dem. Harry säger med höjd röst att han litar på alla där, och att om någon undsluppit något så var det av misstag. Fred Weasley, rolig som är, säger "Bra rutet, Harry." Bra rutet! Ingen annan än en Weasley-tvilling skulle säga så. Och jag började skratta högt, och sedan kunde jag inte sluta. Men mitt i mitt skratt om vilken underbar sak att säga det var, började jag gråta. För att Fred dör i slutet av boken. Han dör. Alla känslor överrumplade mig.

Men nu undrar jag lite hur mycket av humorn i böckerna som tillkommit i översättningen Jag tittade nyss efter, och i originalet säger Fred bara "Well said, Harry". Inte rutet. Varför översatte Lena Fries-Gedin det till rutet?

Den här gången när jag läser den på svenska har jag verkligen märkt att det inte är originalspråk. Så där som man gör, när dialogen inte riktigt flyter på och vissa saker låter konstigt. Jag la aldrig märke till sådant när jag var yngre. På sidan efter det jag nyss nämnt frågar Harry Lupin "Tycker du att jag är en dumbom?". Dumbom. Som om någon vettig 17-åring skulle använda ordet dumbom. Haha.

Imorgon är det dags för premiären av sista filmen. Jag måste erkänna att jag har lite ångest.
Jag ömkade mig lite för mamma om hur tungt det kändes och hon sa förstående att det verkligen är slutet på en era. Och jag blev lite paff över hur hon ordagrant citerade Oliver Boyd and the Remembralls mest kända låt, och inget annat kan så väl beskriva hur det här känns.

Don’t you ever wonder what
Will happen when it ends
How can we let go of the
Ones who we call friends
And I know, it’s only a story, but
For so many it’s more than that
It’s a world, all on its own where we
Want to put on the sorting hat

lördag 25 juni 2011

Vi är inte sånna som i slutet får varann

Nu återupplivar jag bloggen! Mest för att jag nyss läste igenom min gamla twitter och fick lite glada känslor och minnen.

Igår var det midsommar. Jag, Johanna hos Elin var hos mig. Vi spelade kubb och schack och åt jordgubbar. Och tittade på Inglourious Basterds, det är en fantastiskt bra film!

Det har såklart hänt ganska mycket sen det senaste inlägget. Vi har tagit studenten. Jag har jobbat två veckor på mitt sommarjobb, vilket innebär att det bara är två veckor kvar. Sen är jag officiellt arbetslös och måste ta tag i resten av mitt liv.

För att jag såg en konsert med Håkan på tv idag (den finns på svt play!), och han gjorde den här låten väldigt bra. Han var förövrigt otroligt snygg i sin hatt.

söndag 13 mars 2011

Johannas söndag i bilder


För att jag inte har något bättre för mig, tänker jag illustrera min söndag med hjälp av fotografier. Det har varit en ytterst händelselös söndag, så ha det i åtanke.

Det hela började med att jag vaknade och åt frukost. Därefter bestämde jag mig för att läsa.

Trots två böcker jag ska läsa till skolan, och diverse andra uppgifter som bara vänta på att jag ska göra dem, läste jag den här boken. Det kan bero på att jag inte måste och det ger mig en löjlig, rebellisk känsla av frihet. Eller så kan det bero på att det är en otroligt bra och tänkvärd bok om vegetarianism och tankar kring köttätande.


Sedan tänkte jag ägna min käre sköldpadda Bubblan lite omtanke genom att bada honom. Han uppskattar ett bad för att det ehum, sätter igång hans tarmar, skulle man kunna säga. Dock gav han inte ifrån sig något i badet, trots att han lag och plaskade i nästan en halvtimme.Okej då, tänkte jag och tog upp och torkade av honom.

Han såg lite sur ut, så jag delade en tomat med honom. Jag fick lite mer än honom, för annars hade han nog fått ont i magen. Tomat råkar var en av min sköldpaddas favoriträtter, så han glufsade i sig tomaten i nära ljusets hastighet. Jag tänker inte lägga upp några bilder av mig själv som äter tomat. Det vore konstigt.

Medan det här pågick tog jag fram mina gamla pärlor och saker och tillverkade ett halsband. Min pappa sa att det blev fint, men jag tror inte att han är kvalificerad att avgöra det. Jag blev nöjd och glad och just som jag skulle trä på berlocken på kedjan möttes jag av en ohygglig syn:


Bubbelmannen hade bajsat. På mitt golv! Så högst otacksamt av den lille lymmeln, tänkte jag och hämtade papper. Han såg inte ut att ångra sig.

Och på den vägen är det. Det är ju faktiskt fortfarande söndag, det låter som att Bubblan är under min säng så vem vet vilka fler äventyr jag kan råka ut för idag. Haha, hejdå.

Dagens låt: Tragic Magic - The View (Från deras nya album!!)

måndag 21 februari 2011

You should come with a warning, you should be wearing a sign.

Konstighet från i lördags: Jag var på samma födelsedagsfirande som matteläraren Kristoffer från Edvardslundskolan. Minns ni honom? Johanna hade honom, och en gång frågade jag om han hade körkort. Min kusin Madeleine fyllde 20, och hennes pojkväns syster är tillsammans med honom.

Dagens låt: The Ark - The apocalypse is over

Förresten så hittade jag inte på att de ska på sommarturné också! Men deras vårturné låter mycket intressantare?



"Vi gör ju alltså då en stor avskedsturné, i två delar kan man säga. Först en klubbturné som är lite mer intim, lite mer... vi spelar på mindre ställen, spelar lite udda låtar, låtar som vi vet att folk har längtat efter att höra. En hel del låtar från första plattorna. Nått b-spår, kanske. Det blir liksom inte den självklara hitkavalkaden. Den självklara hitkavalkaden sparar vi till sommaren, till sommarturnén som börjar i slutet på maj, början av juni."

Visst låter det som om vårturnén vore mycket trevlig att gå på? Stockholm är ju isf 15 Mars. Vad sägs?

Mattias påpekade aldrig min användning av "gummisnopp" i labbrapporten. Han såg nog inte. Ska jag vara lättad eller besviken?

onsdag 9 februari 2011

Turning back, she just laughs

God dag! Jag gav mig nyss ett poäng för användningen av ordet "gummisnopp" i en labbrapport. Eller ja, gummisnopp listades bland materialet. Istället för gummisnodd. Haha.

Ifall ni minns den underbara scenen i Almost Famous. Jag älskar fortfarande den filmen.

Panic! at the disco har släpps sin nya musikvideo:


Jag gillar steampunk-känslan. Och låten har växt på mig.

söndag 16 januari 2011

Microwave yourself today, save you for a rainy day

God dag! Jag var nyss involverad i mitt första tumblr drama! Ah, människor som anser att de äger bilder och sedan skriver passiv-aggressiva inlägg på sina tumblrar.

Take That's nästa singel kommer vara Kidz, vilket jag är glad över! Det är en BAD-ASS låt, men vem som sjunger är lite av ett mysterium. Det är Mark Owen och sen kan jag inte höra någon annan än Gary Barlow, men massor av folk säger att det är Robbie Williams. Och nu har jag splittrade känslor för att jag VILL att det ska vara Rob, han är min favorit och jag vill se honom och Mark framföra låten. Men fans som så självbelåtet svär på att det är Rob och skryter om deras överlägsna musiköra finner jag mycket irriterande. Jag vill se dem ha fel! Jag vill se mig ha fel! Dilemma!

Dagens låt: Take That - Kidz

Ahah, känslorna jag har för detta manband. Tre inlägg ner säger jag lite nonchalant att jag fascineras av deras storhet men att mamma är största Take That-fanet i familjen. Jao, saker kan förändras snabbt! Jag är svag för popmusik.

Får jag bjuda på en ung Rob med fluffigt håååår?
Photobucket

lördag 15 januari 2011

Are you willing to sacrifice your life?

Låt oss prata om Kanye West. Som vi alla säkert vet är han en av de mest arroganta, uppblåsta, storhetsvansinnige och otrevliga människorna i musikbranschen idag. Faktum är att om man googlar "storhetsvansinnige" så handlar den första träffen om just Kanye West (och detta vet jag för att jag ville ta reda på om ordet "storhetsvansinnige" existerar).


Och jag har aldrig tänkt längre än så. Som av en slump stötte jag på en låt från My Beautiful Dark Twisted Fantasy och bestämde jag mig idag för att ge hans nya och minst sagt kritikerrosade album en chans. Och även om jag drar mig lite för att erkänna det så låter det fantastiskt bra. Det låter så bra, till och med, att jag blir frustrerad över att jag inte har lyssnat på det tidigare. Varenda spår på skivan är så genomtänkt och annorlunda från de halvtråkiga West-hits som spelats sönder på MTV. Jag är villig att dubba My Beautiful Dark Twisted Fantasy ett av förra årets bästa album (fast jag har inte hört alla album från 2010) och jag är typiskt inte överlycklig över rap-musik.

Jag vet inte vad sensmoralen i det här är. Döm inte hunden efter håren? Ordentligt otrevliga människor kan åstadkomma otroligt vackra saker? Rap är inte så dåligt som man tror? I vilket fall rekommenderar jag er alla att lyssna på Kanyes nya verk. Eller i alla fall ladda ner dagens låt:

torsdag 11 november 2010

6 dagar kvar

Idag kom jag hem från skolan och kände mig lagom inspirerad och fokuserad. Jag slog upp filosofiboken för att läsa vad den hade att säga om feminism (istället för att göra viktigt skolarbete lol), men jag läste ingenting. Istället fastnade jag på Mark Reads Harry Potter och sedan på tips om hur man ska bete sig på The Wizarding World Of Harry Potter, temaparken i Orlando, Florida.

Åh, åh, åh, det låter fullkommligt underbart. Hogsmeade! Hogwarts! Chokladgrodor! Honungsöl!

Jag var så glad att jag spydde lite ord till mina föräldrar, som självklart var tvungna att dra ner mig på jorden igen. DU HAR INTE RÅD LISA, USA ÄR JÄTTEDYRT. VARFÖR SÖKER DU INTE JOBB, DIN USLA UNGE? (okej, kanske inte det där sista). Jag älskar dom, men ibland känns det som om de inte kan låta mig vara lycklig. Mamma bara måste skjuta ner mina lyckobubblor. Denna gång kan man väl diskutera om det var välförstjänat, jag skulle nog behöva ett jobb som får mig att ta tag i mitt liv.

Men jag kände mig riktigt misslyckad ett tag. Och vi har inte kommit så långt i våra USA-planer. Hur ska vi ha råd? Till HP-världen har jag nog så det räcker, men om vi ska spendera lite längre tid där? Har vi verkligen råd att köpa en bil?

Är det smart att åka till HP-världen först, när man lär köpa en massa grejs där, eller borde vi avsluta med den? Men hur vet vi då att vi har tillräckligt med pengar att spendera där?

USA, VARFÖR ÄR DU SÅ LÅNGT BORTA :(

Dagens låtar:

För att de är de två bästa Wizardrock-låtar jag vet. Båda om Snape, och de har gjort mig lite blankögd mer än en gång.

Ps: Det här nu min alldeles egna blogg. Tjusigt va? 10:de inlägget i rad och därmed är jag
ensam på hela första sidan.

måndag 25 oktober 2010

Vem fyller år idag?

Det är Elins födelsedag! 18 år, tänka sig.

Photobucket

GRATTIS!

Dagens låt: Olle Hedberg - The Scientist
Ja, jag betalde nyss 9 kr för studioversionen, varsågod ;)

torsdag 14 oktober 2010

where the hell is my insatiable whore?

Torrporr?

För några dagar sedan tog min mamma fram min vinterjacka och hängde den i mitt rum. Nu hänger den där och hotar med vinter. Är det verkligen dags för vinterjackor än? Skillnaden mellan sommar och vinterjackor är att vinterjackor kan man stänga. Sommarjackor blir alltid konstiga om man stänger dem.


Jag hittade den helt random häromdagen när jag letade efter vart Nathan Bond, sångaren från Band Marino, tagit vägen. Jag klickade in på deras toppvänner på myspace och så fick jag höra den där låten. Den fastnade. Men jag vet fortfarande inte vad Nathan Bond sysslar med.

Idag målade Elin en röd slinga i mitt hår med en tuschpenna. Jag ser ut som en femåring som just varit hos frisören. Min mamma tyckte den var fin.

Varför har inte alla Tumblr? Jag ällllskar tumblr. Om twitter är för lata bloggare så är tumblr ännu latare, 87% är bara bilder.

tisdag 14 september 2010

Life goes on within and without you

Härom dagen tittade jag, Elin och Lisa på Arthur och Maltazard, fortsättningen på det fantastiska fantasyverket Arthur och Minimojerna. Och det började väldigt bra. Men inte mer än så, och låt mig förklara varför. När filmen precis hade kommit igång och huvudintrigen just hade uppenbarats för våra förväntansfulla sinnen hände något otänkbart. Filmen tog slut. Eftertexterna rullade. Vad jag och mina kamrater inte hade uppfattat var att historien är uppdelad i två, ungefär som Pirates-trilogin - första filmen var relativt fristående, medan tvåan och trean klyvs i en djävulsk cliffhangerkonspiration. Vi uppskattade det inte. Den tredje och förmodligen sista filen släpps i december, men det känns lite överdrivet med en tre månader lång reklampaus.

Just nu sitter jag och lyssnar på hög musik. Jag total-ignorerar allt skolarbete som redan ligger och gnager mig i tårna. Akustisk musik blir så otroligt bra om man drar upp volymen så att man kan urskilja varje imperfektion. När man kan höra hur fingrar glider över strängar, eller försiktiga andetag mellan textrader, då blir musiken så otroligt mänsklig. Det gillar jag.

Om drygt 2 veckor fyller jag vuxen. Det är så absurt att ens närma sig tanken på att jag skulle vara vuxen att jag fnissar i min ensamhet. Jag kan inte föreställa mig att jag om en halv månad ska bli betraktad som en färdigodlad, fullmogen medborgare. Jag vill aldrig bliva stur.

Varför handlar aldrig mina inlägg om någonting? Här, ta en Dagens Låt:
Heroin - The Velvet Underground

söndag 12 september 2010

Möte i Monsun

Jag råkar vara ganska förtjust i Evert Taube. Just Möte i Monsun har en speciell plats i mitt hjärta. Det var den sången som introducerade Taube för mig.

Jag kan inte minnas om det var Taubes sjömansvisor som ledde mig in i min pirat-period, eller om jag började gilla Taube tack vare att jag älskade pirater och han skrev trevliga sjömansvisor. Hur som helst: min piratperiod och min Taubeperiod sammanträffade och överlappade.

Vad jag med säkerhet minns, är att min forna granne Göran en kväll tog fram gitarren och sjöng Möte i Monsun för mig och mina syskon. Jag blev alldeles hänförd. Sången var så fin, och texten var en hel berättelse, ett helt äventyr. Ett äventyr till havs, vilket speciellt föll mig i smaken.

Idag råkade jag snubbla över följande klipp. Det är ett helt fantastisk arr. Hellström är fullkomligt perfekt och det är så mäktigt med hela symfoniorkestern. Och så varierat! Njut:


Och eftersom Håkan Hellström gör det där så himlans bra och eftersom han är så himlans het här, utser jag honom till dagens hunk.

Dagens låt: Möte i Monsun
av Evert Taube

Dagens hunk: Håkan Hellström

Haha!

(Varför vägrar texten bli rödfärgad???)

söndag 5 september 2010

Badabum

Det är töntigt att inte ens blogga en gång i veckan.

Jag hatar skolan lite grann. Det var inte alls länge sedan jag skrev att jag längtade till skolan, men nej. Nu ångrar jag att jag sagt dessa ord. Nog för att ganska många kurser har varit intressanta än så länge, men... äh... blä.

Dagens låt kan du hitta här: http://www.doesithavetobehuman.com/
Brendon Urie låter spektakulär och det gör Dallon Brobecks också. Dallon och Ian är de som turnerar med Panic! at the Disco efter att Ryan och Jon slutat. Jag irriterade mig på Dallon när jag följde hans twitter, men jag börjar förstå hans underbarhet nu. De flesta av Panic!'s fans verkar vilja att han och Ian ska bli permanenta medlemmar i bandet. Det vore nog rätt så schyst.

Jag irriterar mig på när det ligger tomma godispapper i godisskålen/påsen. Jag kommer aldrig förstå poängen med att blanda skräp och mumsigheter tillsammans.

lördag 17 juli 2010

Igor & Leopold

Vi har igelkottar! De är i princip obeskrivligt söta och jag blir knäsvag så fort jag ser dem.

Det började för cirkus en vecka sedan när vi hörde något prassla i buskarna när vi satt ute och åt middag. Ut kom en bedårande liten igelkott och nosade runt på vår gräsmatta. När vi sedan dukade in följde den lille filluren med oss upp på altanen där han fick ett fat med rått ägg som han smakade lite på och klev runt mycket i. Det syns fortfarande små tasspår i ägg på trägolvet. Därefter har han fortsatt komma på kvällarna och vi har ställt ut lite mat åt det lilla ryggradsdjuret. Han har ätit kokt ägg, gravad lax, grädde med vatten, kattmat (kottmat) och pasta. Vi kallar honom Igor.

Sedan, igår, när vi satt ute och väntade på att han skulle komma förbi på sin vanliga kvällspromenad fann vi till vår förvåning att en mycket, mycket mindre version av Igor kom uttassande ur buskarna. Drygt en decimeter lång, formad som en tjock korv och underbart söt var igelkottsungen. Han ville inte ha kattmat. Vi kallar honom Leopold, och inser att Igor förmodligen är mamma till den lille krabaten och därmed lite feldöpt.












Här har ni Igor, Leopold är inte fångad på bild. Jag hade något mer att skriva, men jag glömde bort det. Jag tänkte på igelkottar.

onsdag 7 juli 2010

Be the one to leave him baby don't get caught

Hai! Här är vårt rockfoto från Peace & Love. Hundra gånger bättre än fjolårets Hultsfred-foto som jag helst inte vill tänka på.

Kan någon slå in i min skalle att jag måste plugga körteori för jag har inte klarat av det de senaste dagarna. Och efter nästa vecka kommer jag börja jobba så då får jag limiterat med tid plus att jag lär vara trött. PLUGGA LISA!!!!


tisdag 15 juni 2010

She purred while I grrred

Hej där. Välkommen till svensk sommar, jag gillar den trots att temperaturen inte orkar speciellt högt och solen bara knappt visar sig om dagarna.

Idag och igår har jag spenderat på högskolan, jag har feriepraktik där ser ni. Det är en kombinerad kurs/praktik som handlar om kommunikation, design och programmering och är en aning påfrestande (skolvibbar buääh) och en hel del kul, hittills. Lite tråkigt att missa sovmorgnar, dock.

BIFFY CLYRO kommer till Peace och Love i sommar..! Det gjorde min dag! Jag är jätteentusiastisk inför festival om två veckor, jag kan knapps bärga mig! Inga mer utropstecken. Vet ni vilka låtar som har misstänk lika intron? Endlessly av Muse och Walking the Dog av Fun. Det förvirrar mig varje gång jag hör endera.

Vet ni vem som sjunger förtrollande vackert? Mannen som gör soundtracket till min sommar och dagens låtmakare.

tisdag 1 juni 2010

Ingen vill spela brännboll. Alla vill ha vattenkrig.

Idag fick jag ett poäng. Vi hade placerat oss på biblioteket för att plugga inför ett kommande skitjobbigt fysikprov. När vi väl hade valt att sätta oss i konstavdelningen insåg vi att de vackra skyltarna som talar om vad det är man tittar på ovanpå varje hylla (t.ex. Ic arkitektur) är fullt flyttbara. Snabbt som en oljad blixt bytte jag plats på Film och Teckningskonst och tjillevippen hade jag gjort mig förtjänt av ett poäng.

En gång på idrotten hände det här:
Johanna: *Spelar fotboll med de andra barnen*
Jonas Idrottslärare: Vilket lag spelar du i?
Johanna: Vah?
Jonas: Spelar du fotboll?
Johanna: Åh nej, det var ett tag sedan. Jag spelade i TNIS.
Jonas: Jahaja, så du är Torshällatjej. Det var jag också en gång i tiden.

Imorgon på idrotten ska vi ha vattenkrig, det ska bli högst intressant. Jag ska snart ta reda på om jag ägen en vattenpistol, annars blir jag nog mer blöt än jag blötar ner. (Blötar är visst ett ord) Senaste gången jag hade vattenkrig var nog i mellanstadiet, så jag hoppas jag inte har glömt bort hur man gör.

Idag på bussen tappade jag mitt busskort. Precis i vecket bakom den där metalliga saken i mitten av bussen. Det var klantigt som futton. Det är smutsigare där bakom än man kan tro, men jag fick tag i den lilla rackaren till slut.

måndag 17 maj 2010

Great minds think The Like

God afton!

Jag har förälskat mig lite i bandet The Like. Sångaren i bandet heter Z Berg och hon är kompis med Ryan Ross. Denna bild på henne, som jag såg för första gången för några månader sedan, är nog anledningen till att jag själv nu äger ett par hjärtformade solbrillor.

Dagens låt: The Like - He's Not A Boy
(video)

På torsdag börjar Spring Pride! Jag tycker om Pride.