en otroligt seg och

Ojdå! I föregående inlägg skrev jag "Brett kan sjunga!". Det ska såklart stå kunde sjunga! Jeremy Brett har liksom varit död i 14 år.
.
Efter en tid av Holmes-inspelningarna började han tala om Sherlock Holmes som "You-Know-Who". Han hade blivit så besatt av karaktären att han inte kunde lämna honom bakom sig när han avslutat dagens inspelningar. Han började han till och med drömma mardrömmar om honom.
.
Idag kommer min familj hem. Jag sörjer redan nu lugnet och friheten jag åtnjutit i deras frånvaro. Jag kommer sakna att ha hela huset för mig själv, och att kunna äta när jag är hungrig istället för att anpassa mig efter måltiderna, kunna sova när jag känner för det (för att inte nämna sova vart jag känner för det), strö böcker omkring mig utan att det stör någon, gå vart jag vill och göra vad jag vill utan att någon oroar sig, spela musik hur högt jag vill när jag vill... fördelarna är otaliga!
Samtidigt kan jag inte neka till att en del av mig ser fram emot att ha huset fullt av syskon och föräldrar och morföräldrar och hundar igen. Det kommer bli trevligt i några timmar i alla fall.
.
OJ klockan är redan kvart över fem! Jag måste dammsuga källaren innan de kommer hem. (Det där rimmade.) Jag har dammsugit halva ungefär, men jag fick ont i ryggen efter ett tag och tog en fyra - fem timmars paus.
.
Jag försökte sola idag, men solen gick i moln hela tiden! Det var synd. Jag låg kvar i solstolen i alla fall, för jag kunde inte slita mig från boken jag läste.
.
På onsdag är vi off till Hultsfred! Spännande.
.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
.

Den där Hitler ger en en del att tänka på:

.

"Är icke varje genial handling i denna värld geniets synliga protest mot massans tröghet?"

.

Frågan är inte huruvida han var ett geni eller ej, utan, enligt mig, hur ett geni kan kan komma att fördöma objektivitet. Jag är ett fan av objektivitet. De mer välbekanta av Hitlers brott mot mänskligheten ämnar jag inte ta upp för närvarande. Den förfärande rasismen och så vidare, det förefaller ligga närmare till hands att förklara. Förvisso måste jag antaga att objektivitetsfördömantet är av samma natur som resten. Man kan resonera att just detta ligger till grund för hela hans lära.

.

Ett geni som en objetivitetens man lär se igenom konflikter och rasskillnader.

.

"Så snart en vankelmodig massa ser sig invecklad i en kamp mot alltför många fiender, inställer sig genast objektiviteten, och man frågar sig om verkligen alla andra ha orätt, och ens eget folk /.../ är den enda som har rätt." (Detta beskriver han alltså som en förfärligt företeelse.)

.

"Om man gör ett försök att redan från ungdomen uppforsta det tyska folket till medvetande /.../ och inte förpestar barnasinnena med "objektivitetens" förbannelse, /.../ så kommer man inom kort att finna /.../ att även i Tyskland katoliken alltid är tysk..."

.

I vintras, runt jullovet, hade jag min tänka-på-objektivitet-period. Jag är ett stort fan av objektivitet.

dröjde de vid sidan av ett lik

"När jag till slut kom i den situationen att jag kunde ge verkligheten en teoretisk grundval och pröva teorin på verkligheten var jag skyddad för faran att antingen kvävas av teorin eller förflackas av verkligheten." .

....................................................- A. Hitler

.

Idag har jag varit på biblioteket och lånat böcker! :D Jag återvände hem med inte mindre än åtta volymer. Nu måste jag bara finna ro att läsa. Jag har på sistone blivit en rastlös person.

.

Jag lånade: Liftarens Guide till Galaxen (Adams, D.), Berättelsen om Pi (Martel, Y.), Myrorna (Werber, B.) och två novellsamlingar och en roman om den förträfflige Mr. S. Holmes (Doyle, C.). Jag letade efter Fågeln som vrider upp Världen men den var utlånad.

.

Jag satt också och läste Min Kamp (Hitler, A.) under ett par tunga men högst intressanta timmar. Ack, dessa bisatser! När jag slutligen når en punkt har jag för länge sedan glömt bort vad meningen egentligen började med att beskriva. Visst, jag överdriver, men jag behövde make:a min point. Hans skrivsätt tar några sidor att komma in i, men även då har jag ibland svårt att tillgodogöra mig innehållet. Jag ser inte desto mindre fram emot att fortsätta följa hans tankeutveckling och hans lärdomar och hans väg till makten. Än så länge är han en blivande artitekt, om än en ovanligt ambitiös och ideologiskt engagerad sådan. Han har just ägnat en fem - sex sidor åt att passionerat kritisera socialdemokratin som rådde i dåtidens Wien, och visar ännu inga tendenser att närma sig slutet på sitt fördömande av "den oförskämda andliga terrorisering" och "det upprörande missbruket" av folkets "mänskliga frihet" som massan faller offer för, icke anandes ideologins "inre förryckthet".

.

Hans "drömda lycka" var under större delen av hans uppväxt att få utbilda sig till konstmålare. Detta satte sig hans far tvärt emot och stod fast vid att hans son skulle studera till statstjänsteman. Hans far dog emellertid när Hitler ännu var ung. Det ledde till att han som tonårong hoppade av realskolan (där han utvecklat ett brinnande intresse för historia, till stor del tack vare en av honom själv rikt komplimerad lärare vid namn Pötsch) och for till Wien för att visa upp sina talanger. Fast övertygad om att han skulle bli antagen till konstskolan trodde han sig gå sin dröm till mötes. Nekandet blev ett oförutsett slag.
Men unge Hitler hämtade sig snabbt och bestämde sig för att bli arkitekt. Under tiden studerade han frenetiskt ideologi och socialvetenskap, och han hängav sitt intellekt åt vidkommande områden. Han formade sig en uppfattning och åsikt genom att, till en början, passivt betrakta samhället. Han hade en klar bild av bottenskiktet, eftersom han själv hade mycket ont om pengar och tvingades leva knapert på ströjobb. Han tyckte sig se hur folket förrådes av staten och ansåg att de eländiga levnadsförhållandena var orsaken till den förfärande bristen på tysk stolthet och lojalitet gentemot faderlandet.

.

Ungefär så långt har jag kommit. Jag hoppas hinna igenom boken innan lovet är över. Vi får väl se om jag har tålamod att fortsätta till the end.

.

"Att 'lära sig' historia betyder att söka och finna de krafter som utgöra orsaken till de historiska händelser som utspelas inför våra ögon."

.

Man kan ju inte låta bli att spekulera i hur historien hade sett ut om han blivit antagen till konstskolan i Wien, och nått sin "drömda lycka".

.