tisdag 30 juni 2009

It aint lonley alone

- Jag och mamma tittar på Allsång på Skansen just nu. Fast jag är inte så fokuserad. Vi äter Toblerone också!

- Jag skulle kunna citera 100 låtar för att berätta hur jag mår. Varje dag stöter jag på låtar och tänker "ooh, that's neat!". Men jag tror inte att jag ska citera nått alls.

- 3 dagar kvar att jobba. Det är olidligt varmt nu för tiden.

- Jag har dammat av Mika's album Life in Cartoon Motion. Sommrigt! Dansigt!

- Det känns som om under de senaste dagarna har jag lärt mig en läxa som jag redan trodde jag kunde. Ack.

dröjde de vid sidan av ett lik

"När jag till slut kom i den situationen att jag kunde ge verkligheten en teoretisk grundval och pröva teorin på verkligheten var jag skyddad för faran att antingen kvävas av teorin eller förflackas av verkligheten." .
....................................................- A. Hitler
.
Idag har jag varit på biblioteket och lånat böcker! :D Jag återvände hem med inte mindre än åtta volymer. Nu måste jag bara finna ro att läsa. Jag har på sistone blivit en rastlös person.
.
Jag lånade: Liftarens Guide till Galaxen (Adams, D.), Berättelsen om Pi (Martel, Y.), Myrorna (Werber, B.) och två novellsamlingar och en roman om den förträfflige Mr. S. Holmes (Doyle, C.). Jag letade efter Fågeln som vrider upp Världen men den var utlånad.
.
Jag satt också och läste Min Kamp (Hitler, A.) under ett par tunga men högst intressanta timmar. Ack, dessa bisatser! När jag slutligen når en punkt har jag för länge sedan glömt bort vad meningen egentligen började med att beskriva. Visst, jag överdriver, men jag behövde make:a min point. Hans skrivsätt tar några sidor att komma in i, men även då har jag ibland svårt att tillgodogöra mig innehållet. Jag ser inte desto mindre fram emot att fortsätta följa hans tankeutveckling och hans lärdomar och hans väg till makten. Än så länge är han en blivande artitekt, om än en ovanligt ambitiös och ideologiskt engagerad sådan. Han har just ägnat en fem - sex sidor åt att passionerat kritisera socialdemokratin som rådde i dåtidens Wien, och visar ännu inga tendenser att närma sig slutet på sitt fördömande av "den oförskämda andliga terrorisering" och "det upprörande missbruket" av folkets "mänskliga frihet" som massan faller offer för, icke anandes ideologins "inre förryckthet".
.
Hans "drömda lycka" var under större delen av hans uppväxt att få utbilda sig till konstmålare. Detta satte sig hans far tvärt emot och stod fast vid att hans son skulle studera till statstjänsteman. Hans far dog emellertid när Hitler ännu var ung. Det ledde till att han som tonårong hoppade av realskolan (där han utvecklat ett brinnande intresse för historia, till stor del tack vare en av honom själv rikt komplimerad lärare vid namn Pötsch) och for till Wien för att visa upp sina talanger. Fast övertygad om att han skulle bli antagen till konstskolan trodde han sig gå sin dröm till mötes. Nekandet blev ett oförutsett slag.
Men unge Hitler hämtade sig snabbt och bestämde sig för att bli arkitekt. Under tiden studerade han frenetiskt ideologi och socialvetenskap, och han hängav sitt intellekt åt vidkommande områden. Han formade sig en uppfattning och åsikt genom att, till en början, passivt betrakta samhället. Han hade en klar bild av bottenskiktet, eftersom han själv hade mycket ont om pengar och tvingades leva knapert på ströjobb. Han tyckte sig se hur folket förrådes av staten och ansåg att de eländiga levnadsförhållandena var orsaken till den förfärande bristen på tysk stolthet och lojalitet gentemot faderlandet.
.
Ungefär så långt har jag kommit. Jag hoppas hinna igenom boken innan lovet är över. Vi får väl se om jag har tålamod att fortsätta till the end.
.
"Att 'lära sig' historia betyder att söka och finna de krafter som utgöra orsaken till de historiska händelser som utspelas inför våra ögon."
.
Man kan ju inte låta bli att spekulera i hur historien hade sett ut om han blivit antagen till konstskolan i Wien, och nått sin "drömda lycka".
.

torsdag 25 juni 2009

Why do I put myself in these situations?

Nu ska jag berätta en historia som jag inte tror att någon har hört förut.

Jag var sisådär 14 år och min familj var i Bulgarien i en vecka. Mitt emot vårt hotell fanns en restaurang och en dag åt vi middag där. Jag träffade en kille som jobbade, han var runt 18 år och inte särskilt söt eller så. Han kunde nästan ingen engelska. Men vi hade mycket ögonkontakt den middagen, han flörtade och jag flörtade. Jag var en liten skitunge på den tiden.

Nästa dag bjöd han ner mig på kaffe. Jag gick ner, en av hans arbetskamrater översatte mellan oss. Det fanns inte så mycket att säga. Han höll min hand. Han tittade på mig på ett sånt där sett, och jag vill minnas att jag tyckte om det.

Kvällen efter var han utanför vår balkong, och han ville träffa mig igen. Jag mådde dåligt och jag låste in mig i badrummet och grät. Jag hatade honom och jag hatade mig själv. Jag tyckte han var vidrig och jag ville aldrig mer se honom. Jag undvek honom resten av resan, sa inte adjö innan vi åkte hem.

Jag mådde dåligt över det i flera år. Det är en typisk sak som kommer upp när jag ska försöka sova, och så ligger jag där och grämer mig. Över vilket svin jag var som inte pratade med honom, som inte förklarade mig, som bara låtsades att han inte existerade.

Men jag minns också hur piss allt var när jag grät i badrummet.

Jag antar att det var min första ledtråd om min asexualitet, och jag mår bättre över det nu. Jag har nästan förlåtit mig själv.

onsdag 24 juni 2009

I'm never sure why I need you

Idag har jag tjänat pengar i Strängnäs. Mina fingrar på vänsterhanden är lite stela och tröga. Men det gör inget, för jag känner mig lite mindre fattig. Vid två tillfällen fick jag frågan om jag var riksspelman! Då blev jag väldigt glad, trots att jag själv är högst medveten om att jag skulle bli utskrattad av Zornjuryn.
.
Och så har jag lärt Mamma använda T9. Och så har jag ätit jordgubbar. Och läst en Sherlock Holmes-vits. Och läst lite David Copperfield. Och spelat gitarr, vilket resulterade i ömmande fingertoppar (jag skyller på 2½ timmes oavbrutet fiolspel tidigare på dagen, och min motivations/inspirationsbrist tidigare i år som hindrat mig från att spela så mycket som jag brukar. Mina stackars fingertoppar är ovanligt ohärdade)
.
Jag skulle vilja ha ett sånt där munspelsstativ. Då skulle jag kunna spela både gitarr och munspel samtidigt. Det skulle vara perfekt, eftersom jag inte kan sjunga! (Visserligen underlättar mitt nyligen införskaffade capo)
.
Jag skulle vilja springa ikapp ett sånt där gammeldags långsamt godståg med öppna vagnar. Först skulle jag kasta upp min gitarrlåda (jag äger ingen), och sedan skulle jag kasta ombord mig själv på en sådan vagn. Och sedan skulle jag sitta där i godan ro och lifta till tågets slutdestination. Det suger att såna tåg inte finns längre.
.
Papillonen Tjocka Sigge bantas och trivs. Igår var jag på agility med honom. Han är mycket söt, och mjuk, och ödmjuk, och len, och en aning osäker och fladdrig.
.
Jag vill rida! Jag saknar hästarna. Och jag saknar friehtsskänslan som bara en snabb galopp ger.
.. .
.
Det är sommarlov. Jag jätteborde ge mig ut och springa snart.

Sometimes I think the stupidest things

Det är förskräckligt varmt på mitt rum. Jag hatar det, det är väldigt svårt att somna. Trots att jag är förskräckligt trött.

Snart är det helg igen. På lördag ska jag tydligen ta den där kursen för att sen ta körkort. Jag är lite nervös, körkort är läskigt. Köra bil är läskigt.

Idag beställde Elin biljetter till Harry Potter och Halvblodsprinsen!!!!! Meooow, jippie!

Ibland tittar jag tillbaka på gamla inlägg och inser att jag låter som en 3-åring.
Hoppsan, det gör jag visst i det här inlägget också.
(jag är nog en 3-åring, innerst inne.)

tisdag 16 juni 2009

She hates the sun, 'cause it proves she's not alone

Hallå.

Jag lyssnar på Jonas Brothers nya album; Lines, Vines and Trying Times. Det är väldigt bra!

Jag köpte det igår. Direkt efter skolan cyklade jag till Åhlens, men de hade det inte. Så galen som jag är så cyklade jag till Tuna Park. Mannen i kassen sa att det inte släpptes förrän på onsdag. Sen sa han att jag kunde få provlyssna om jag ville, de hade ett exemplar. Sen sa han att jag kunde få köpa det om jag ville. Så det gjorde jag! När jag hade betalat kom det fram en annan tjej som sa att hon också ville köpa det där albumet. Men hon fick vänta tills imorn!

Jag cyklade hem i regnet med det största fånigaste leende som du kan tänka dig.

Nämnde jag att det är väldigt bra? Alla låtar är väldigt olika och har väldigt olika stilar.

I häftet står det här:
Joe Jonas: vocals
Kevin Jonas: guitars, vocals
Nick Jonas: guitars, vocals, keyboards, piano, glockenspiel, drums.

NICK YOU COOL CAT, WHY ARE YOU SO TALANTED? Plus att han sjunger mer än Joe på detta album, och han skriver mest musik.

Ge den en chans om du vågar.

ETA: Hultsfred. Vi ska till hultsfred! Boende är fixat, men jag tror att alla får köpa sina egna biljetter. Mamma skulle ju köpa till mig och Elin förut, men nu är vi så många så jag tror att det blir enklast om all köper sin egen. Så alla får se till att göra det! Jag vet inte om det är bråttom, Hultsfred sålde inte ut förra året, men man vet ju aldrig. Och så får vi inte alla plats i bilen. Så det bästa vore om två kunde åka buss/tåg. Då måste man köpa biljetter. :/

fredag 12 juni 2009

Svisch, Svish, Sviss.

Hallå!

Nu har jag sommarjobbat i en hel lång vecka! Jag har lärt mit att tvätta fönster och dammsuga. (fast dammsuga kunde jag redan.) Jag har gått upp runt fem, jag börjar sex, varje morgon så jag har fått gå och lägga mig åtta på kvällarna. Det känns kind of lame. Jag är trött. Men idag fick vi sluta två, det var snällt. Annars slutar vi tre. 

Så, annars har jag inte hunnit göra så mycket på lovet. Jag har börjat läsa lite i den senaste Gossip Girl boken och ätit glass. På tal om glass vill jag äta Mcdonalds nya glass, ni vet den där med maräng. När vi jobbar är alltid radion på och i det finns en reklam om den glassen och jag blir lika frestad av marängglassen varje gång reklamen kommer. Det är inte så bra. And, det är Rix Fm (Uuuuh!) som vi lyssnar på och ibland så spelas Miley Cyrus! Då blir jag glad. 

Paljetter är fint.  I silver. 

onsdag 10 juni 2009

Österrikare

Nu har de två österrikarna åkt hem.
Att ha dem på besök var intressant, roligt, och jobbigt (tidiga morgnar!).
.
De var alldeles förbryllade över lamporna i fönstren. De hade aldrig sett något liknande.
Öl betyder olja.
Fick betyder fuck. Dessa två översättningar orsakade oss några goda skratt.
Jag har för övrigt lärt mig mängder av fula tyska ord. När de hade lärt oss alla de kunde lärde de oss en ungersk svordom också.
.
Jag är sjukt trött. Dels är jag genomförskyld, dels har jag sovit för lite i över en vecka. När vi hade lämnat Marleen och Nathalie kvart över åtta i morse åkte jag hem och sov igen. Nu sitter jag här i nattlinne och önskar att jag kunde sova lite till. Jag tänker nog inte klä på mig idag.
.
Flygvärdinnan: Hejsan.
................Felix: Danke!

tisdag 9 juni 2009

Hope to see you on the finish line

Hej. Dag 2 på sommarlovet. Jag har jobbat. Det är sådär. Mycket ogräs. Det finns en kille som heter Adam som ser jättemycket ut som lärare Per på långt håll. 

Jag har ont i min ena armmuskel.

Bara för att jag och Elin jobbar, så betyder inte det att vi inte kan göra någonting! Jag är hemma runt halv 5, I'm up for anything. Och jag går att få tag på under dagarna, jag har mobil! Ring bara!

Jag håller på att göra en spellista till jobbet imorn. Jag lyssnar på över 100 låter på en dag. Det är en lång spellista. 

Jonas Brothers med Turn Right, från deras kommande skiva. Jag kanske inte började gilla dom pga deras musik. Men jäklansh, vad bra de är. Både Nick och Joe sjunger ljuvligt. Och Kevin på piano! Jag är förälskad i Joe's höga toner. Deras album kan inte släppas snabbt nog!

Bättre kvalitets-video finns här, liksom bla Poison Ivy, en annan ny låt. Inte fullt like bra, men grym ändå. Särskilt på grund av en rad i refrängen som går:

Everybody gets the itch, 
everybody hates that ---- (gitarriff)

och alla fattar att det ska vara BITCH. Yeah, JB impliar bitch i en låt! Kick ass, haha. 

Everything that I adore came well before 1984

Idag var jag på IESK-avslutning. När skolsången började spelas fick jag en hel hög nostalgi-vågor över mig och lite saknad. Och tal av Fowler och Brunker och såklart rektor Segerstedt. Uppträdanden och självklart mösskastning. Det var ganska magiskt.

Jag sa hej till Burgess, alla andra var så upptagna med de nyblivna sommarlediga eleverna. Fast det finns inte så många jag känner igen längre. Många flyttar eller slutar. 

Sen åt jag vietnamesisk mat tillsammans med älskade syster, min ursäkt till att titta på Engelska skolans avslutning, bror och mammi-mor. Det var gott och jag, envis som jag är, åt med pinnar. Jag tror att jag blir bättre, den här gången irriterade jag mig inte på att maten inte hamnade i min mun tillräckligt snabbt. Haha.

Ik hou van jou. Doei!