fredag 7 november 2008

Inlägg nummer 100!!!

Det här blir det 100:de inlägget på denna blogg.
Det är värt att firas. Tänk att det blev jag som skrev det. =D
Oj, vad gammal bloggen känns helt plötsligt. Fast ändå inte.

Jag har just haft debatt mot pappa. Eller, det kanske inte är värt att kallas debatt, jag blev så mosad att det snarare var en föreläsning med lite invändingar.
Det handlade om barnsoldater.

Det finns godis här hemma, i en liten skål. Fast det är med största sannolikhet slut vid det här laget, för pappa mamma och Alice har skålen med sig i TV-soffan. Nåja, jag fick några bitar.
Lars var otroligt bra. Han lyckades nästan övertyga mig om att han menade vad han sjöng. Det är det inte många som lyckas med. Jag är väldigt svårövertygad.

Jag tycker att i 99 procent av alla låtar, så låter sången bara inövad. Det låter som skådespel. Och visst, skådespelare kan se ut/låta som att de menar vad de säger, men du vet ändå att det är på låtsas.
Gerard (My Chemical Romance) är den allra mest övertygande. Jag känner mig helt säker på att varenda ord han sjunger kommer från ljupet av hans hjärta. Visseligen så är texterna inte improviserade, med det låter som om han helt enkelt skriker ut vad han känner just då. Som om texten inte finns förrän han sjunger den.
Och det ser ut som det också. Titta på videon till Famous Last Words så får ni se. Hela bandet ser helt jävla galna ut. Och Gerard bekräftar att den låten skrev han under den mörkaste perioden i hans liv. Fast på "making of" videon så ser de ännu galnare ut, det är ju synd att de har klippt bort vissa saker. Som när Frankie börjar hoppa omkring okontrollerat och slänga med sin gitarr, till exempel.
Under den videon (den innehåller mycket eld) så fick Bob (trummor) en brännskada på benet. Och jag tror att Frankie bröt tårna. Och densamme hoppade på Gerard så att han föll så illa att hans ledband gick av. Och det är inte som om de gör massa stunts eller så, nej, hela videon går ut på att bandet står på marken och spelar, med eld i bakgrunden. Och så jävla galna är de alltså när de bara spelar.
Tre av bandmedlemmarna tillbringade några dar på sjukhus efter den inspelningen.

Jag älskar My Chemcial Romance så mycket.

Inga kommentarer: